Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
da. navle, mlty. navel, fhty. nabalo (ty.
nabel), ägs. na fela (eng. navel), av germ.
*nabalan-, i avljudsförh. till lat.
umbi-licus, navle (jfr umbo, sköldbuckla),
grek. omphalös, navle, sköldbuckla (starn:
onobh-), fir. imbliu, navle, ävensom
sanskr. näbhi-, nav o. navle m. fl.; alltså
att betrakta som en avledn. av nav
med grundbetyd, ’det nav- el.
bucklelika’. Beträffande betj^d.-utvecklingen
ha annars olika meningar gjort sig
gällande: enl. Meringer i dennes grundliga
utredning WuS 5: 43-91 är betyd,
’navle’ den äldsta. Hans
sammanställning av ordet med grek. nephéle, dimma,
ty. nebel osv. (se nebulösa) är dock
osannolik; jfr Kretschmer Glotta 7: 355.
Neander, familjen.; till en typ av
i Tyskland sedan humanismens dagar
icke ovanliga, till grek. överflyttade
namn, såsom i motsv. fall av Neumann
(jämte Naumann, etymol. = eng.
New-mann, sv. Nyman), till grek. néos, ny,
o. anér (genit. andrås), man (se
Anders); jfr Chrysander (även i svenskan)
= Goldmann, Dryander = Eichmann
osv. De hithörande svenska
familjenamnen äro i vissa fall bildade på
inhemsk botten, men de tyska ha väl
äldst ofta tjänat som mönster. Stundom
ha de svenska namnen direkta
motsvarigheter i grek. förnamn, t. ex. H yla n der
= grek. (H)ijlandros (till (h)ylé, skog),
I san der = l’sandros, Nikander
(Nicander) = Nikandros (till nike, seger),
Theander = Théandros (till theös,
gud). Stundom är första leden latinsk,
t. ex. Silvander, Sy l vänder: silva,
skog. I vissa av namnen på -änder ingå
ortnamn t. ex. Årh u sia n d er (se
Väster ås).
Neapel, se politik.
nebulosa, 1792, Melanderhjelm 1795,
egentl, fem. sg. till lat. nebulösus,
töcknig, till nebula, dimma, dunst (urbesl.
med ty. nebel, isl. nifl- i Niflheimr osv.).
necessär, DA 1771: necessarier plur.
(i annons); av fra. nécessaire, till lat.
necessärius, nödvändig, till necesse cls.
ned, neder, ner, även i sammans., y.
fsv. nedh, ned(h)er, ä. fsv. nip(er) - isl.
niär, da. ned, neder-, fsax. nithar, fhty.
nidar (ty. nieder), ägs. nider; kompara-
tivbildning (av samma slag som t. ex.
efter) till ie. *ni = sanskr. ni, ned,
jfr sanskr. nitaräm, nedåt. Jfr även
fhty. nida (ty. nied) osv. - Nedan,
fsv. nedhan (-dhen), nipan, jämte n&pan,
nedifrån, nedtill = isl. nedan, da. -neden
(forneden), fsax. nithana, fhty. nidana
(ty. nieden), ägs. neoÖan (jfr eng.
be-nealh av ägs. beneoÖan); bildat med
germ. avledn. -pan- el. -an (jfr t. ex.
dädan, ovan). Se även nedan. sbst.
- Nedre, adj., fsv. nipre, ncedhre =
isl. neÖri (o. nedarri), da. nedre, fsax.
nithiri, fhty. nidari (ty. nieder; jfr
nedrig), ägs. neoder(r)a (eng. nether).
Kompar. till adv. nip heter i fsv.
ni-permér (jfr sedermera). - Nederst,
superi., som adj.: fsv. niparsler,
nip(e)r-sler (båda sammansmälta i nsv. nederst)
= da. nederst, jfr isl. nezlr; som adv.:
fsv. nidharst, nidh(e)rst = da. nederst,
jfr isl. nezt. - Nere, adv., Bib. 1541:
nedhre, fsv. nedre, nipre, nere, nedtill
= isl. niÖri, ä. da. nedre; nda. i stället
nede; liksom framme en speciellt
nordisk form, bildad som inne, uppe, ute.
nedan, sbst., om månen, i sv. dial.
även nä(j)an, fsv. nedhan, ncedhan, fgutn.
nipan; biform till ä. nsv. nädhar, t. ex.
L. Petri (’j blå Nädharna’), fsv. nipar,
nappar f. plur., nip n., isl. nidar f. pl.,
niÖ 11., ä. da. ncede, da. nce; till adv.
ned. - Härtill sv. nedmörkt = isl.
nidmyrkt.
nederst, nedre, se ned.
nedrig, förr: låg, ringa, t. ex. Bib.
1541 o. långt in på 1700-t., ännu i sv.
dial. jämte ’nedlåtande’ (även genedrig)
= ä. da. nedrig, även ’låg, ödmjuk’, nu
i samma betyd, som i sv., från mlty.
nedderig el. ty. niedrig i egentl, o. bild.
betyd., till nieder (se nedre under ned).
nefrit, se under njure.
neger, Kalm 1756: plur. neg rar
(såsom ofta under 1700-t.); förut enstaka
negre 1680; 1758: niger; sent i ordb.,
Wikforss 1804 = da., från ty. neger
1777, äldre negro, liksom eng. nigger
av fra. negre o. ital. negro, av i tal.
negro, svart = lat. niger. Jfr Monienegro
(egentl, venet.: det svarta berget). -
Ett äldre inhemskt ord för ’neger’ är
blåman, t. ex. Bib. 1541 (som glossa),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
