Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - nalle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sv. dial. nåka, nåkas, det senare ännu
hos Dalin 1853. - Isl. ndlgast, nå,
nalkas, hör närmast till ndligr, varande i
närheten; jfr även ndlégjast ds. till
nå-légr (jfr läge).
nalle, om björnen, Spegel 1685: ihen
stygga Nallen; möjl. lån från fin. nalli,
ung björn el. man (som dock omvänt
kunde ha inkommit från sv.), el. (föga
sannol.) av personn. Nalle, kortform
till Natanael, av samma slag som
J ö ss e om haren, Mickel om räven
osv. - Ordet tillhör den grupp av namn
på björnen, som urspr, användes sorn
ett slags eufemismer i st. f. björn, som
var tabu (o. f. ö. kanske självt
uppkommit på liknande sätt; se björn). Nalle
uppräknas av Salan 1692 bland dylika
beteckningar (jämte gunlfoot, hin store,
stoorfar). En annan, urgammal
beteckning för björnen, som tolkas på samma
sätt, är sanskr. madh(u)u-dd, egentl.:
honungsätare = fslav. medvédi, till m j ö d
i betyd, ’honung’ o. äta; jfr mkymr.
melfochyn, björn, egentl.: honungssvin.
Dylika känningar kunna väl dock
uppträda även av andra orsaker: i vissa
fall göra de snarast intryck av att urspr,
tillhöra det primitiva poetiska
språkbruket, med sedermera utsträckt anv.,,
alldeles som t. ex. fra. renard, räv, el.
ty. dial. markolf, häger, som härstamma
från djursagan.
namn = fsv. - isl. nafn, da. navn;
(liksom vatten el. björn, örn osv.)
från synkoperande kasus av en /i-stam
(jfr t. ex. got. plur. nämna) i got. nämd
n. (det urspr, könet), fsax., fht}7. namo
m. (ty. name), ägs. nama (eng. name),
av ie. *(o)nomen- i lat. nömen (varav
sv. n omen), grek. ö norna (j fr a no ny m,
o 11 o matopoetisk, pseudonym,
synonym), sanskr. näman-; med
avlju-dande motsvarigheter i övriga
språkfamiljer, t. ex. fslav. ime (av *mien-, av
*innien, av ie. *n-men-). Enl. H.
Petersson Heterokl. s. 167 böra de växlande
formerna förklaras ur ett heteroklitiskt
paradigm ie. nom. *nöm, *nom genit.
*nemnés, *nmnés. - Ordet hör icke.,
såsom ofta antagits, till ie. gno-, känna
(se d. o.): lat. cognömen osv. beror väl
på sammanblandning med ett *gnomen
== grek. gnoma n., kännetecken. - Jfr
namne, nämligen.
namnam, 1785, jfr Hallman 1778: ’ja
ka ha namn namn’ (efterbildning av
barnspr.); reduplicerande
barnspråksbildning; jfr t. ex. nsv. (tillfälligt)
burr-burr, burrigt hår, gla ff ig-gin ff, glupsk
person (Bo Bergman), fra. bonbon, lat.
tnrlnr (se turturduva).
namne = fsv. = isl. nafni, da. navne,
mlty., mhty. gcnanne, fhty. ginamno
(-mm-); av prefixet ga-, samman
(bortfallet i nord. spr.), o. en avledn. av
namn; bildat som granne.
[Nanberga, ortn., se Nanna 2.]
nankin, 1758 = ty. nanking, efter
den kinesiska staden Nanking. Jfr
liknande ursprung för barege, ka Ii ka,
kambrik, kr e t ön n, madapolam,
muslin.
1. nanna, vb, se under nunna 2.
2. Nanna, kvinnon., atm. delvis efter
Balders maka Nanna, en
barnspråksbildning av samma slag som ä. nsv.,
lt3T. o. ty, nanne, pappa, sv. dial. nanna,
mamma, grek. nanna, ndnné, tant,
alban, nane, serb. nana, nena, mamma,
osv., personn. Nanna, Nonna (Mindre
Asien), el. som de under sbst. o. vb.
nunna anförda orden. - Ett liknande
bariiord ingår även i fsv. personn. Nanne
– fda., fda., kvar i nsv. ortn. Nanberga
(fsv. Nannabcerga) Nke o. N an tor p (fsv.
Nannalhorp) Smal.; ävensom ortn.
Nän-ninge Uppl. Jfr likartade bildningar
under mamma o. pappa. - Däremot
ej, såsom ofta antagits, till germ.
stammen nanp-, vara djärv o. d., i n än n a s.
[Nantorp, ortn., se Nanna 2.]
napp (di-), samma ord som fsv.
nap-per, bägare, dryckesskål = isl. hnappr,
även: matkopp o. d., mit}7, nap, bägare,
skål, fhty. (h)napf(ty. napf), ägs. hncep(p),
bägare; även inlånat i germ. spr.; av
dunkelt ursprung; jfr Uhlenbeck PBB
26: 304.
nappa, fsv. nappa, klämma, nypa,
nappa, plocka, sönderplocka = no.:
nappa, plocka, da. näppe (eng. dial. nap
från nord.), av germ. *hnappön,
rot-besl. med litau. knébli, nypa smått, grek.
kndptö, uppriver (om ull) m. m. Jfr
under näpen (slutet), näppeligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
