Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ital. o. span. maiz, av amerikanskt
ursprung (enl. uppgift från Haïti).
mak, i ä. nsv. även: rum, kammare,
t. ex. Bib. 1541, ävensom liksom i vissa
sv. dial.: avträdesrum = fsv.: mak, ro,
kammare, gemak, avträde, hemlighus,
tarv, naturbehov = isl. mak,
förrättning, kammare, ä. da. mag, kammare,
hemlighus, da. mag i förb. i mag, från
mlty. mak, ds. som i fsv., till adj. no.
mak, maklig, senisl. makr, foglig,
tjänlig, från mlty. (ge)mak, hörande till,
passande = fhty. gimah (ty. gemach).
Med avs. på betyd.-utvecklingen till
’avträde o. d.’ kunde jämföras fra.
commodité o. sv. bekvämlighetsinrättning;
möjl. dock närmast från betyd.
’kammare, rum’. Jfr förmak, gemak,
omak, substantiveringen make o. i
fråga om härledningen maka, vb.
maka, vb, smått flytta på o. d. =
fsv.: göra, göra i ordning, foga, sätta =
isl. maka, bearbeta, besvära, no.: jämna,
bearbeta, tillreda, da. mage, inrätta, i
ä. da. även: göra, göra i ordning, från
mlty. maken, göra, åstadkomma, av fsax.
makôn = fhty. mahhôn (ty. machen,
jfr machverk), ags. macian (eng. make);
jfr bunt-, skomakare. Snarast med
Meringer IF 17: 146 f. (jfr även
Berneker Etym. Wb. 2: 29) besl. med grek.
mageús, bagare, mázô, knådar, fslav.
mazati, smörja, med växelformen ie.
mak- i grek. mássô, knådar (av *makiô),
osv. (jfr Walde2 under mâceria); jfr
mänga. Annorlunda Lidén Språkv.
sällsk. i Ups. förh. 1891–94 s. 67: fir.
mám, ok (av *magmu-), jfr fir.
commáim, maka: sv. make, -a; alltså med
grundbetyd.: förbinda el. dyl., jfr även
avest. maga, kamratskap. Andra äldre
tolkningar äro oantagliga. – Jfr föreg.,
följ. o. mäkla.
makadam, 1879 = ty., efter skotten
J. L. Mac Adam (d. 1836), som uppfann
ett sätt för vägbeläggning med krossad
sten (makadam). – Härtill även
makadamisera, Dagl. Alleh. 1825:
Macadamiserade, part. plur. (om utl. förh.), av
fra. macadamiser.
makaroner, C. Warg 1755: macaroni;
ytterst av venet. macaroni plur., ital.
maccherone m. sg., till ital. maccare,
knåda. Etymologiskt = makron. –
Hos t. ex. C. Warg förekommer även ett
likbetyd. nudler plur., från ty. nudeln;
se nudel.
make, fsv. maki, kamrat, like, äkta
make = isl. maki, da. mage (med i de
nord. spr. bortfallet ge-prefix) = fsax.
gemako, fhty. gimahho, ags. gemaca; jfr
ags. gemæcca med i-avledn. (eng. match);
substantivering av germ. adj. *ga-maka-,
passande tillsamman o. d.; se gemak,
mak, maka. – Nsv. maka, som nu
användes som fem. till make,
innehåller egentl. ej femininändelsen -a, utan
är historiskt sett oblik kasus till make
(såsom hjärna till hiærne osv.). E.
Ljunggren Ark. 13: 212 f. – Ordet är väl
snarast ett gammalt lån från vgerm.
spr. – Betyd.-utvecklingen har en
motsvarighet i ty. gatte, make, till germ.
gað-, passa (se gadda).
makedonier, se mager, adj.
makrill, 1637: mackrill, 1639: makrill,
1640: makreel, -ell (i äldre tid säkerl.,
såsom stundom ännu, med huvudtonen
på sista stavelsen) = da. makrel, från
holl. el. ty.: holl. makreel, ty. makrele
= eng. mackerel, fra. maquereau.
Anses av somliga utgå från mholl. makeréle,
kopplerska, eng. mackerel, kopplare, fra.
maquereau: makrillen anses följa
honsillen o. föra honorna till hanarna; jfr
ffris. mekere, äktenskapsmäklare; besl.
med mäklare o. maka, vb.
makron, ett slags bakelse, 1664:
macaroner plur., C. Warg 1755: macroner
= ty. makrone, av fra. macaron ds., av
ital. (venet.) macarone, makaron (se d. o.).
maksis, se maxis.
makt = fsv., senisl. = da. magt, från
mlty. macht = got. mahts, fsax., fhty.
maht (ty. macht; jfr Matilda), ags.
meaht, miht (eng. might), av germ.
*mahti-; jämte isl. máttr, av *mahtu-, o.
fsv. vanmata, vanmakt, av *-mahtôn;
vbalabstr. på -ti, -tu till germ. *magan,
*mugan, kunna, förmå (= sv. må; se
d. o.). – Härtill även: fsv. mæghin n.,
kraft, styrka, makt (jfr dagsmeja) =
isl. megin, magn, fsax., fhty. megin, ags.
mægin (eng. main); även ingående i fsv.
Mæghinsior, nu Mäjsjö Västbo hd Smål.,
nsv. gårdnamnet Mäjensjö Västra hd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
