Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kunna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna = fsv.: känna, veta, vara i
stånd, vara möjlig, lära, undervisa =
isl. kunna, da. kunne, got., fsax., fhty.
kunnan, (ty. können), ägs. cunnan (eng.
pres. can); besl. med litau. zinöti, känna,
o. likbetyd, ord i avest., arm. o. fir.;
med avljudsformerna ie. gne, gno i isl.
knä, känn, kndr, duktig, fhty. irknäan,
märka, lära känna, ägs. cndwan, veta
(eng. know), lat. (g)nösco, känner,
gnä-vns, kunnig (jfr inkognito, nobel,
not 2), grek. gignoskö, lär känna, gnosis,
insikt, kunskap (se diagnos), osv. Det
andra n i germ. kunnan är
presensbil-dande. Grundbetydelsen var: känna, veta
(kvar i t. ex. kunna utantill, motsv.
ty. auswendig können, kunna sin läxa
osv.); senare: förmå o. d., i vilken
betyd, ordet undanträngt fsv. magha,
mogha = isl. mega. - Inte kunna
med ngn = da. ikke kunne med en, jfr
isl. kunna e-u (vel, illa). - Jfr känna
samt kund, kungöra, kunskap,
konst, kön 2, miskund, urkund,
varkunna.
kunskap, fsv. kunskaper, kännedom,
bekantskap, umgänge =; da. kundskab
(i ä. da.: kännedom, bekantskap), från
mlty. kuntschop = ty. kundschaft; jfr
-skåp. Den äldre betyd, kvarlever i
k u n s k a p a r e = ty. kiindschafter, egentl.:
som skaffar sig kännedom. Jfr det
inhemska fsv. kunléker - isl. kunnleikr.
kunt, kont, näverväska, ränsel, i dial.
även: korg (fiskkont) = no. kunt, från
fin. kontli; ej omvänt, som icke sällan
antages. Litteratur se Setälä FUF 13:
389.
kupa, även i bikupa; i dial. också
om ett slags mjärde el. ryssja, såsom
även i no. o. ä. da., fsv. kupa, skål,
skålformig fördjupning = nisl. kupa,
no. kupa, skål o. d., da. kube; väl från
mlty. kupé, stor skål, fat, tunna; med
biformen sv. dial. kypa, ett slags
halmkärl = Hy. kupé, stor korg, balja, tunna,
ty. kiepe, ryggkorg, eng. cipe, ryssja,
korg. Dels inhemskt germ. (särsk. i
betyd, ’korg, ryssja’) (jfr under kop"p)
o. dels sammansmält med ett lån från
lat. cupa, tunna, mlat. cöpa (jfr under
skopa), varifrån mlty. köpe, fhty. chuofa
(ty. kufe; jfr kufer, tunnbindare m. m.),
ägs. cöpa (eng. coop, jfr cooper,
tunnbindare), urbesl. med huv, jfr kupol.
Se även kyp o. kypare. - Med avs,
på betyd.-skiftningen ’konkav o. konvex
välvning’ jfr det möjl. besl. kub b
ävensom dal, huv, kula l, 2.
kupé, 1791, av fra. coupé, egentl.:
avdelning, till couper, avskära (varav sv.
kupera), vartill coup, hugg, slag, spratt,
affär, kupp (varav sv. kupp); väl egentl.:
avhugga huvudet (till lat. cuppa, bägare,
i den avledda betyd, ’huvud’, se under
kopp). Jfr kupong.
kupera, se kupé.
kuplett, Gustaf III 1782: coupletlerna
plur. best. f., av fra. couplet, till couple,
par (= koppel; se d. o.); alltså sannol.:
med parvisa rim, el. dikt bestående av
verser sammanfogade med rim.
kupol, 1791: coupolen best. f., av fra.
coupole, av ital. cupola, varav även ty.
kuppel; till lat. cuppa o. cupa, tunna,
fat (se kupa slutet); alltså egentl.: med
tunnform. - Serenius 1734: kupel; 1766:
’rundel eller cupula’.
kupong, av fra. coupon, till couper,
avskära o. d.; se kupé. - I sammans.
räntekupong i Aftonbl. 1869; f. ö. egentl,
vanligt först på 1890- o. i sht 1900-t.
kupp, se kupé.
1. kur, skjul o. d., t. ex. 1729
(Tak-Cuur), jfr ä. nsv. kurtornt vakttorn, från
mlty. kur i kurhus, vaktstuga, jfr kur(e),
tornväktare o. d., till kura i betyd,
’hålla utkik’.
2. kur, sjukdomsbehandling, i ä. nsv.
stundom neutr. t. ex. Gustaf II Adolf
till A. Oxenstierna 1619: ’önsker jagh
min k(äre) b(roder) lycka till sitt ehur’;
från ty. kur, av lat. cura, omsorg, f. ö.
av okänt ursprung; jfr k u r e r a, s i n e k u r.
3. kur, uppvaktning, i göra sin kur,
t. ex. 1720, om hovtjänst = ty. cour i
die cour machen, av fra. cour ds., även:
hov, hovhållning, tidigare bl. a. om fasta
platser o. borgar (jfr ortnamnen på
-coizr/), särsk. konungens slott el.
residens; av lat. cors (genit. cortis),
gårdsrum, inhägnad, skara, följe, av äldre
cohors (= sv. kohort), av co-,
samman, o. ie. *ghrti-, urbesl. med gård.
Jfr kortege, kurtisera. - Härtill vb.
kura (värd.), göra sin uppvaktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
