- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
288

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kabal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

K.



kabal, 1660, 1715, av fra. cabale,
stämpling intrig o. d., från hebr.
kabbala, under medeltiden namn på en
hemlig mystisk lära av judiskt ursprung,
sv. kabbala. - Ordets anv. klandras av
Schulzenheim Sv. spr. skrifs. 1807. Det
var annars vid denna tid allmänt o.
uppräknas (enl. Ruben Berg Spr. o. st.
9: 2) av Leopold 1801 bland de
oumbärliga lånorden.

Kabbarp, gårdn.,Skå.,fsv.(fda.)
Kabbathorp, till person.- o. tilln. Kabbe; med
avs. på -arp se Alnarp.

kabbelek(a) el. </b>-lök</b>, Caltha palustris,
Lex. Linc. 1640: kabbeleka; förr även
kalvleka, kalvlök = da. kab(b)eleie, ä.
da. kabeleg, da. dial. kabbeloj, även
om Trollius europteus, jfr da. dial.
kab-ling, kavling, ty. bachkappeln, Galtha.
Trots framställda förklaringsförsök
alltjämt dunkelt. Mot tolkningen av senare
leden från en avledn. till isl. lékr, bäck
(jfr ä. nsv. bäckeblomma, nisl.
Icekja-söley osv.) tala bl. a. de vanliga
formerna med -e-.

kabel, Var. rer. 1538, fsv.: tåg, rep,
ankartåg, = mhty., ty., från fra. cdble,
vilket av somliga härledes från mlat.
capulus, -umt fånglina, till capere, gripa,
taga (urbesl. med häva).

kabeljo, 1637: kabeliou, cabelaw rn.
m.; ännu på 1800-t. stavat kabeljå,
ka-beljau; jämte lty., ty. kabeljau osv.
från mholl. cabbelyau m. m. Därjämte
höll. bakeljauw från spän. bacal(l)ao
(motsv. i portug. o. bask.), som man
fört till lat. baculus, käpp; alltså
’stockfisk’. Kanske dock i stället den senare
benämningen beror på ombildning av
den förra. Dunkelt.

kabinett, t. ex. Dalins Årg., Serenius:
Cabinet = ty., av fra. Cabinet = i tal.
gabinetto; knappast, såsom ofta antages,
dimin. till cabine, koj, hytt (av eng.
cabin, av fra. cabane), som år yngre
än Cabinet. - Kabinettsfråga, efter
fra. question de Cabinet, till Cabinet i
betyd. ’ministär’ (egentl, om samlings-
rummet).

kabriolett, Dagl. Alleh. 1793 i annons
= ty., av fra. cabriolet, av cabriole,
bocksprång (se k apr i öl); egentl.:
åkdon som gör dylika luftsprång.

kabyss, Dalin 1850 (jämte -a), jfr
1715: cabisen best. f.; förr (o. ännu
allmänt ss. värd. el. vulg.) kabijssa,
1644, Fröding, hos Weste 1807 med
växlande huvudaccent, dessutom i äldre
tider kabysan, t. ex. 1757; jämte da.
kabys från mlty. kabuse, liten
avplank-ning, i sht. på skeppsdäck, tjänande
till sovplats o. kök, Ity. kabuse, kabuze
m. m. = östfris. kabüs(e), jämte
korn-buse, höll. kabuis; härifrån även eng.
caboose, fra. combuse; av Schröder
Streckform en s. 28 f. förklarat som en
utvidgning (»streckform») av mlty. kûtze,
kûsse, ett slags bädd (jfr hans likartade
förklaring av kajuta); ovisst.

kachera, av fra. cacher, dölja, av
vulg.-lat. *co-acticare, ett Iterativum till
*co-actare, trycka samman, i sin tur
iterativbildning till lat. cogere ds.,
sammandraga, till con-, samman, o. agere,
driva m. m. (se agera); fra. cacher
sålunda urspr.: trycka samman ngt för
att undandraga det uppmärksamhet.-
Från ett annat Iterativum till lat. agere
utgår sv. agitera.

kackalorum, Thorild: caccalorum,
1817: cacalorum; skämtsam
latiniserande bildning.

kackerlack(a), kaker-, kak-, t. ex.
1781: kakelack, av Kalm 1756 anfört
såsom brukat av svenskar i Amerika
(kackerlack) = da. kake(r)lak, från höll.
kakkerlak = ty. kakerlak; jämte
insekten från Sydamerika. I Sverige tidigare:
tor åker plur., t. ex. Kalm.

kacka, göra sitt tarv, allmänt i dial.
= da. kakke, lty. kakken; egentl.
onomatopoetiskt barnord, bildat oberoende
av likbetyd. lat. cacāre, med
motsvarigheter i de flesta indoeur.
språkfamiljer o. flera icke indoeuropeiska språk.
Om den fonetiska förklaringen se
Jespersen NTfF 4 R 5: 142.

kackla, B. Olai 1578: kakla = da.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free