Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - jemini ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lika som han wore rasande*. — Även
som eufemism för Jesus. Jfr utförligt
Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 117 f.
jemini i Herre Jemini, Almqvist
1838 osv., en även i da. o. ty.
förekommande eufemism för Jesus i
anslutning till 1 Sam. 22: 7: ’Hörer I Jemini
barn’; alltså av samma slag som Jehu
ovan. Jfr Hjelmqvist Förn. o. familjen,
s. 156.
jeremiad, Dagl. Alleh. 1771, av
fra. jérémiade, efter Jeremias klagovisor. —
I vissa dial. folketymologiskt jämmeriad
(efter jämmer).
jesuit, 1593: jesuviter (så ofta i ä.
nsv.), 1594: jesuiter plur. = ty. jesuit,
av mlat. jesuita, medlem av Societas
Jesu (1534).
jo, Balck 1603 i uttr. jomän, Ekeblad
1655: jo i modern betyd. = da.; av
omtvistat ursprung; enl. somliga en
ursprungl. trycksvag biform till ä. nsv.
jå (se ja); enl. andra gammal
avljudsform till ja; knappast lån från mlty.
io. Litteratur hos Noreen V. spr. 3:
115 n. 3. — I ä. nsv. liksom ännu i
finnl. i betyd. ’ja’. l
Joar, mansn., fsv., fda. Iōar = fno.
Jóarr (lån från fsv.), till isl. jór, häst
(se häst slutet); i fråga om senare
leden jfr Gunnar, Ivar, Ragnar. —
Härav Jordstorp (fsv. Ioarsthorp) i
t. ex. Ögtl. o. Smål.
jobb, H. af Trolle 1875: ’jobb eller
bråk’, M. Roos 1892: ’folkupplysning
och allt sådant der jobb’, Aft.-bl. 1897
(om värdepapper), av eng. job,
ackordsarbete, affär; jämte vb. jobba, H. af
Trolle 1875, som handelsterm Strindberg
1885, efter eng. job, o. jobbare,
Geijerstam 1892, efter eng. jobber; f. ö.
dunkelt. — Ordgruppen når i Sverige ingen
spridning förr än på 1890-t.
jockej, t. ex. Dalin 1850, av eng. jockey,
egentl.: dimin. till Jock:, skotsk biform
till Jack, förkortning av Jakob; jfr. fra.
Jacques.
jod, nlat. jodum, av grek. ioeidḗs,
violfärgad, med hänsyn till jodgasens
färg, av grek. íon, viol (se d. o. o.
lövkoja), o. eídos, utseende m. m. (se
idyll).
joddla = da. jodle, från ty. jodeln,
från de sydtyska alpländerna;
ljudhärmande.
Jofur, i äldre svensk diktning namn
på Jupiter (Tor), se närmare under
Eberhard. — I ett poem av Bröms
(† 1722, Hanselli 14: 366) klandras
användningen av detta o. dylika namn i
poesin.
Johan, mansn., av fsv. Iohan, jfr
även ty. Johann, av Johannes, grek.
Iōánnēs, från hebr. Andra former:
Hans (se d. o.), Jan (från lty., holl.;
jfr jan 2; kanske dessutom delvis
inhemskt), Janne (jfr lty. Jannes), Jean
(från fra.; jfr sjana), John (från eng.),
Jon (med slutet ō, av fsv. Ioan av
Ióhan} o. Jöns, Jösse (se d. o.). —
En äldre från lty. kommen biform till
Johan är Jahan, t. ex. Anders Jahan
Retzius. — På svensk botten har
däremot biformen Jogan utvecklats, ä. nsv.
o. sv. dial. (t. ex. Joga Blund Ögtl.),
av fsv. Ioghan, av Iowan (jfr dial.
roga sig av roa sig), av Ioan, av Iohan.
— En diminutivavledrt. av lty. Jan
föreligger i de från lty. inkomna sv.
familjen. Jahnke, Jancke (jfr
Gödecke, Höpken).
Johannesört, Hypericum perforatum,
Berchelt 1588: S: Johannis ört; efter
ty. Johanniskraut, förr: S:t Johanniskrut,
även S:t Johannisblut, enligt legenden
uppsprungen ur bloddroppar från
Johannes döparens tunga, som
genomstacks av Herodias, sedan hans huvud
blivit avhugget. — Även: Fans el.
Satans flykt, efter ty. Teufelsflucht,
Jageteufel osv.; växten användes för att
utdriva onda andar.
jollra, 1667: jålra ds., jfr sv. dial.,
ä. nsv. jola J. Swedberg, no. jolla ds.,
no. juldra, gnola, o. sv. jolta; liksom
ä. nsv. jorla 1639, 1649, Bellman =
fin.-sv. dial. jorla, ljudhärmande
bildningar, sannol. uppkomna oberoende
av varandra. Omöjligt är dock ej,
såsom också antagits, att jollra
uppstått ur jorla genom metates el. genom
anslutning till dial. jolla. Jfr porla
(pollra).
jolmig, 1768: om duvet dricka, f. ö.
i litteraturen ungt (1880-t. osv.);
närmast till jolm (t. ex.’grändernas jolm’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
