Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - hjärna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anknytningar. - Hjälte för halte beror
snarast på försök att ge ordet en mera
svensk form (jfr hjälm, hjälp-~ty.
helm, helf- osv.) Seip 2: 113 tänker sig
möjligheten av lågtysk diftongisering.
Betyd, var på 1500-1. ofta icke ’hjälte’,
utan ’man, soldat’, t. ex. P. Brahe Kr.
s. 36: Niels Däcke med sina hieliar.
hjärna, egentl, oblik kasus som nom.
(redan i sen fsv.), motsv. ä. fsv. hiærne;
hjerne (jämte -a) ännu Lindfors 1815,
kvar i dial. = isl. hjarne, da. hjerne, av
germ. *herznan-; jfr ml ty. herne f. o. n.,
fhty. hirni (ty. him), meng. herne av
germ. *hirznia- (m. m.); utgående från
paradigmformen herzn- i n-stammen
*hersan- i isl. hjarsi, hjässa (se d. o.).
Av ie. *kers-’, jfr lat. cerebruni
(*keras-rom), hjärna, grek. kdrenon (*karas-no-),
huvud, kränion (* kras-nio-), huvudskål
(= kranium), körse, tinning, sanskr.
clrsdn-, huvud; avlägset besl. med *ker-,
horn (se hjort).
hjärta, fsv. hiærta (i plur. ännu blott
-a) = isl. hjärta, da. hjerte, got. hairtö
n., fsax. herta, fhty. herza (ty. herz),
ägs. heorte (eng. heart); av germ.
*hertan-n. (bildat som öga, öra), av en ie. stam
*kerd-, i avljudsförh. till *krd- i lat. cor
(genit. cordis; jfr k or d i al), grek.
kardia (jfr sv. kardialgi), fir. cride, litau.
szirdis; jfr grek. ker (*kerd-)-, alltså ett
allmänt europeiskt ord för ’hjärta’; jfr
kredensa. Den indo-ariska grenen har
i stället rimordet *ghrd, *ghérd i sanskr.
hrd- osv. - Om hjärta i betyd, av
säte för olika andliga krafter o.
egenskaper se under -lunda. -
Hjärtnu-pen (: nypa) är ett gammalt ord; finns
redan i P. Brahes Kr. o. 1580:
hiert-nopne pl.
hjärter, Mont-Louis 1739, Lind 1749
(säkerl. dock lika tidigt som klöver o.
ruter; se d. o.), väl från da. h j er ter (–
plur. av hjerte), ombildat av ä. l ty.
her-ten, plur. till herte, motsv. ty. herz o.
eng. heart(s); översättning av fra. coeur.
Anses av somliga bero på misstydning
av fra. choeur, sångkör, vilket skulle
symbolisera det andliga ståndet (liksom
klöverbladet betecknade bondeståndet
osv.); å de gamla tarockkorten
motsvarades hjärtat av en bägare, dsv. natt-
vardskalken. Enl. andra skall man för
att hedra finansmannen Jacques Coeur
till tecken för en av de fyra färgerna
å de nyuppfunna piketkorten ha tagit
hans vapen, ett hjärta. - På formen
med -er kan även klöver ha inverkat
(jfr under d. o.).
hjässa, egentl, oblik kasus som nom.,
motsv. fsv. hiæsse; ännu Dalin 1850 har
hjesse som normalform = fno. hjassi,
ä. da. jesse (da. isse). Kan ej skiljas
från formerna med -rs- i isl. (osv.); se
f. ö. hjärna. - Redan i y. fsv. med
enstaka bortfall av h.
1. ho, pron., vem, i ålderdomlig stil,
fsv. hö, utvecklat ur ä. hva, som till
sin uppkomst är något oklart, jfr fsv.
hvar - got. hvas ds. Dat. sg. till
detta pron. fsv. hvem brukas nu som
nom. sg. Se f. ö. vad 4 o. vem.
2. ho = fsv., ä. da.; ett blott
öst-nordiskt ord, av trots flera
tolkningsförsök (se Tamm Et. ordb.) okänt
ursprung. Ordet kan knappast, såsom
skett, betraktas som uppkommet genom
felaktig upplösning av sammans, (såsom
svin-no, kvarn-no; jfr t. ex. nypon)
ur det likbetydande sv. dial., no. no,
ho, ränna, nisl. når, tråg = isl. nör,
skepp, egentl, ihålig trädstam, lat. nävis
(se navigera), grek. navs, sanskr. näu-,
osv.
Hoffmanns droppar, efter med.
professor Fr. Hoffmann i Hålle (f 1742),
på grund av vars rekommendation den
av apotekare Martmeijer framställda
blandningen fick sitt anseende o. sin
spridning.
hojta, Columbus Ordesk. 1678: hoita,
jämte sv. dial. hojla o. höja av interj.
hoj (= da., Ity. m. fl.)
hokuspokus, Kolmodin Qv.-sp. 1732
(Spegel 1712: hux pux, jfr hoxpox
Dahlman Sv. red-dejan) = da., ty.; eng.
hocus-pocus, egentl.: konster varmed
taskspelaren sökte avleda åskådarnas
uppmärksamhet. Uttr. användes i ä.
tid ofta som inledning till
besvärjelseformler (se t. ex. Reuter Schelmuffsky
1696-97, Neudrucke s. 9) o. anses vanl.
för en förvridning av den katolska
nattvardsformeln hoc est (meum osv.) corpus,
detta är (min osv.) lekamen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
