Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - gås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ældre runer s. 611 n. 4. (1917). Om
andra häradsnamn med annat
bildningssätt, men samma betydelse se Kind 1.
göjemånad, februari, Var. rer. 1538:
göyomånat, 16- o. 1700-t. även göja-,
motsv. no. gjø f., nymånen näst efter
»torre» (jfr sv. torsmånad), slutet av
februari o. större delen av mars, isl.
gói; av formen att döma en urgammal
bildning. Snarast med Bugge Ark. 4: 127
av en böjning gói, gen. sg. *gǿjar, av en
germ. stam *gō-, av ä. *gjō (liksom ty.
gestern till gjes-, se går), till grek. khiṓn
f., snö, i avljudsförh. till lat. hiems,
vinter (*ghiem-); alltså: snö- el. vintermånad.
gök, fsv. göker = isl. gaukr, da. gøg,
mlty. gôk, fhty. gouh (ty. gauch), ags.
géac; allm. germ. ord (dock ej i got.);
germ. *gauka-; av fågelns läte, liksom
sv. kucku, gucku, ty. kuckuck, lat.
cuculus osv. (samtliga sinsemellan
obesläktade). Betyd.: skälm, lustigkurre
finns även i ty. — Gök, dryck av kaffe
o. brännvin (el. konjak), intogs förr tidigt
på morgonen, o. uttr. är en förkortning
av en sup för göken, dvs. (på
fastande mage) till skydd mot den skadliga
inverkan av gökgället, i anslutning till
en även i Danmark samt bland lappar
o. finnar förekommande folktro; hos
lapparna gäller denna uppfattning även
åtskilliga andra fåglar. Se Lidén Spr.
o. st. 6: 95 f., Wiklund 6: 249 f., S. Drake
Västerbottenslapparna (osv.) s. 265 f.
— Göktyta el. -tita, Jynx torquilla,
Linné: giöktyta el. -tyda; stundom i ä.
sv. även -titta; efter fågelns
genomträngande rop ty, ty osv. el. ti, ti. Sv.
dial. göktieta Uppl. synes utgå från ett
-tētta, en tredje beteckning av fågelns
läte, som dessutom återgives med wid,
wid, jfr sydty. namnet wid-wid. Efter
göken har fågeln fått sitt namn som
förkunnare av dennes ankomst; jfr eng.
cuckoos footman o. den finska
benämningen, som betyder ’gökflicka’
göl, y. fsv. gööl God. Ups. G. 20, av ett
fsv. *gyl, motsv. fi. lånordet kulju, av
ur-nord. *guljō-, jfr mhty, gülle, pöl, mlty.
gole, sump; möjl. en parallelibildning af
stammen gul- till gil-, gap, i isl., no. gil
n. (varav no. gyl, gjøl), klyfta, av germ.
*gilja- (se Gil-). — Minnen av jō-stams-
böjningen kvarleva i de sydsv. ortnamnen
Göljahult (allmänt), Göljemåla,
Göljaryd.
gömma, ännu Bib. 1541 i betyd,
’bevara, skydda’, fsv. göma, ge akt på,
iakttaga, bevara, draga försorg om
förvara = isl. geyma, ungef. ds., fda. gømæ
(da. gjemme, förvara) = got. gaumjan,
ge akt på, fsax. gômian, fhty. goumen,
goumôn (ty. dial. gäumen, gaumen,
vakta), ags. gíeman; f. ö. med något
skiftande betyd.; avledn. av isl. gaumr
m., gaum f., uppmärksamhet, fsax. gôma
f., undfägnande, fhty. gouma,
uppmärksamhet m. m., ags. gíeme, omsorg;
m-avledn. av roten i isl. gá, rikta sin
uppmärksamhet på, märka, hysa
vördnad för, av germ. *gawēn, motsv. fslav.
gověti med roten i pregnant betyd., om
religiös dyrkan (lat. favēre, gynna,
däremot osäkert). Grundbetyd, av gömma
är alltså: ge akt på > bevara > förvara,
gömma > gömma undan, dölja. Jfr
Persson Indog. Wortf. s. 729 med
litteratur. Annorlunda om isl. gá dock bl. a.
Björkman Nord. stud. s. 169. - Jfr ä.
nsv., fsv. siälagömare, själasörjare.
göpa, sv. dial., lodjur, y. fsv. göpa
P. Månsson s. 478 = isl., no. gaupa,
möjl. besl. med ags. géopan, sluka; se
göpen. — Ingår i ortn. Göphult Hall.,
Göpås(en) Bohusl., Vgtl., Vrml.
göpen, håligheten i den krökta
handen, fsv. göpn = isl. gaupn, Hy. göps
(plur.), fhty. goufana f.; med bif. gottl.,
no. gaukn; besl. med géopan, sluka
o. d., no. gop, djup, jfr litau. žiùpsnis,
göpen, som mått för mjöl o. d., Persson
Indog. Wortf. s. 835, ytterst till roten
ghu, gapa; el. med ags. géap, krokig, lett.
gubt, böja sig, till ie. roten gub, kröka sig,
jfr betyd.-analogier hos Liden Armen.
Stud. s. 120, H. Petersson Heterokl. s. 79.
göra, fsv. göra (-æ-, -io-) = isl.
gør(v)a, ger(v)a, da. gøre, göra = fsax.
garuwian, gerwean, bereda, göra färdig,
mlty. gerven, fhty. garawen ds., mhty.
gerwen (ty. gerben), garva (se d. o.), ags.
gearwian, göra färdig, bereda; av germ.
*garwian, avledn. av germ. adj.
*garwa- (urnord. även *gar(w)u-, *garwia-?) -
fsv. gor, gör, isl. gǫrr, gørr, fsax., fhty.
garo (ty. gar), ags. gearo, färdig, beredd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
