Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - grund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kausativum: fsv. gröta = isl. gréta,
bringa att gråta, kvar i sv. dial.: förarga;
formellt överensstämmande o. möjl.
identiskt med fsax. grötjan, tilltala, fhty.
gruozan, tilltala, hälsa (ty. gr assen), ägs.
grétan (eng. greet), formellt = sanskr.
hrädäyati, kommer att ljuda; jfr under
hälsa 2. - Härtill: gråt, fsv. gråter
- isl. gråtr, da. graad; jfr got. gréts f.
el. m.
[gräbba, sv. dial., flicka, se grabb.]
1. grädda, vb, om bröd o. dyl., o.
1600, ett specidlt sv. ord av ovisst urspr,
jfr dalm. gräddjenn, ett slags järn att
baka bröd på, möjl. på ett el. annat sätt
sammanhängande med eng. gridiron,
gräddjärn, hälst er.
2. grädda, -e, fsv. ’’grtxdde (ack. sg.
grceddan), speciellt svenskt ord av
obekant härledning. - Gamla germ. namn
för ’grädde’ äro annars: 1. ä. nsv. o. sv.
dial. flöt(er) = isl. flautir pl., da. fl0de,
motsv. ägs. fliete ~ mlty. viol (- flott 3);
2. isl. rjömi m.(*reum-) ~ *raiim- i mhty.
roum (ty. rahm), ägs. réam; 3. ty. sahne,
Ity. san(e); 4. mhty. smant: sanskr.
mantu, Liden SNF I. 1: 42 ii. 2.
gräla, o. 1750 = 110.; jfr no. graala;
säkerl., liksom många andra ord på
gr-9 av ljudhärmande natur, till en rot
av samma slag som el. besl. med den i
gr all o. groll. - Under 1700-t.
betyder verbet dessutom: göra sig huvudbry,
grubbla, jfr gräl n., lärt grubbel,
pedanteri, t. ex. Dalins Årg., o. gräl(er) m.,
skolfux, pedant. Om dessa verkligen
.höra hit, har saniiol. påverkan egt rum
från ä. nsv. gräfla, snoka, rota, grubbla
(se grubbla slutet).
gräll, ungt ord - da. #reZ/, från ty.
grell, om färger o. ljud, urspr, blott i
senare anv., till mhty. grellen st. vb,
skrika högt, i avljudsförh. till grollen
(se groll); jfr även gräla.
Betydelseutvecklingen är densamma som i ty.
hell, egentl, ljudande O klar; jfr även
uttr. skrikande färger. - I sv.
litteratur synes ordet vara infört av
Levertin (i Småmynt), närmast från
danskan.
gräma, y. fsv. grcema (med analogiskt
förlorat i), motsv. ä. fsv. grcemia = isl.
gremja, got. gramjan, ty. grämen osv.9
avledn. av germ. adj. gram-, vred (se
grams e).
gränd, i t. ex. Hals.-målet: grannelag,
trakt, fsv. grcend, grannskap, grannelag,
sedan: gränd = fno. grend, grannskap, av
urnor d. *garaznipö-, avledn. av granne.
Ett minne av den gamla betyd, är
konstruktionen i gränden (men på gatan).
Betyd, ’grannelag’ ligger till grund för
ortn. Gränd Kinds h.d Vgtl. SOÄ VII.
1: 113. En annan bildning av samma
grundord är möjl. stadsnamnet Gränna.
Grängen, sjön., Grängesberg, se
under gran 2.
Gränna, stadsn., stad 1652, fsv. Granna
1250 osv., se gränd.
gräns = y. fsv. grcens; ä. nsv. även
gränsa, vars plur. -or uppträder ännu
t. ex. hos Onkel Adam ; från mlty. grensze
- mhiy.,greniz(e) (ty. grenze), från slav.
spr.: polska (osv.) granica, avlett av
polska gran, kant, hörn. Gamla
inhemskt germanska beteckningar för
’gräns’ föreligga i mark o. (la n d a) m är e.
gräs, fsv. grces = fda., da., av urnor-d.
’grasja-, kollektiv-bildning till germ.
*grasa- n. i fsv. (en gång i VGL), isl.,
got., fsax., fhty., ty. gräs, ägs. gcers, grces
(eng. grass). Jfr bl. a. E. Noreen Ärtem.
ljudl. 1: 141 n. 6. Annorlunda Ekwall
Nord. stud. s. 247 f., Suffixet ja s. 83
o. H. Pipping SNF XII. 1: 49 f.
Avljuds-form: mlty. gröse, växtkraft, mhty.
gruose f., grodd. - En specifikt germ.
beteckning, av germ. roten gra, sticka
fram o. d., i grad 2, gran, gro. -
Gräshoppa, fsv. gräshoppa (-u-) =
da. grwshoppe; jfr ägs. gcershoppa m.
(ävensom fsv. grceshoppare, Ity.
gras-häpper osv.); till gräs o. hoppa. Jfr
de analogt bildade o. likbetydandé ägs.
gcersstapa, waldstapa, egentl.: gräs-,
skoggångare (jfr stappla), ty.
heu-schrecke, av fhty. hewiscrekko, till fhty.
screckön, scricchan, hoppa, osv. Med
avs. på bildningen se förf. Ark. 13: 234 f.
o. med avs. på betyd, de likbetydandé
västfal. htippe, got. pramstei till fsax.
thrimman, röra sig, fslav. prqgu, besl.
med springa, p. fslav. skaciku, besl.
med skokii, ii opp språng. - Gräsänka,
hustru vars man är bortrest, O. v. Dalin;
i dial. även: fästmö vars fästman dött,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
