Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - gap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
no, älvnamnet Garpa från betyd, ’bullra
o. d.’ liksom Gaula, Skratla, Skvaldra
m. fl.
garva, 1600-t. = da. garve, från Ity.,
ty. dial. garven = mhty. gerwen (ty.
gerben), avlett av gar o. = göra; alltså
egentl.: göra färdig, bereda; jfr lat.
conficere med samma betyd.-utveckling.
leur. ord för ’garva’ utgå annars
stundom från betyd, ’trampa’.
1. gas, tyg, 1697: gazer plur., förr
stundom neutr., från f ra. gaze (= ty.),
spän. gasa, vanl. härlett från
stadsnamnet Gaza i Palestina; enl. Thumb IF 14:
356 trol. till pers. kaz (arab. gazz), siden.
2. gas (lys- o. d.), Block 1711, förr
neutr., i da. blott ’lysgas’, från ty. gas n.,
benämning uppfunnen (i anslutning till
grek. khdos, se kaos) av alkemisten J.
B. van Belmont från Bryssel (f 1644).
gasell, från fra. gazelle, från spän.
gazela, från arab.
gask, spelt., o. 1820 -da.casco,cas<jHe,
Ihombreterm, sannol. från spän. -
Härur sekundärt: gask, komma
igas-ken (Söndagsnisse 1870, s. 5, från
Uppsala), vara i g., i studentspr. o. d., med
syftning på viragasken som ett något
högt o. äventyrligt spelbud. Jfr
Sönd.-nisse 1871, s. 74: ’Det unga Stockholm
befann sig (den l:sta maj) betydligt
uppe i ga s ken. En stor del spelade
både m un ter gök o. vi n ge l’. Härmed
kan jämföras att ku k u, namn på det
högsta kortet i kille, förr använts i
liknande betyd., t. ex. Aftonbl. 1843,
nr 2, s. 3: ’Och Tratt var ofta ej ens
kladd, / Då alla andra voro cucu’.
gassa (sig), Serenius 1734: gassa en
i betyd, ’smörja upp’ (jfr till betyd,
bädda, basa); Hallman: ’gassa våra
magar’; Weste 1807: gassa sig i betyd,
’gona sig’ såsom även senare o. i dial.
= da. gasse sig, göra sig till godo, no.
gasa seg ds.; dunkelt.
1. gast, matros t. ex. Nordberg 1740:
sjö-gast = da., från Ity., höll. =; etymol.
= gäst; i ty. o. höll. även: sälle, karl,
arbetare av olika slag.
2. gast, spöke, y. fsv. gäster - ä.
da., no. gast; möjl. från östfris, gast =
ty. geist, ägs. gast, ande (eng. ghost,
vålnad, spöke), till got. nsgaisjan, för-
skräcka, san skr. hedås n., vrede (*g haizd-).
- lä. nsv. o. dial., liksom i no. även:
uv. Denna betyd, uppträder dock ej,
som antages i Dahlgrens Gloss., i Es.
13: 21: Gastar skola ther springa (dvs.
hoppa) och Vgglor siunga vthi hans
palatz; Luther har där: feldgeister. -
Avledn.: gästa, skrika som en gast;
här urspr, i den speciella betyd, av en
mördad människa, som ej blivit
begraven i vigd jord o. i vissa trakter av
Sverige anses skrika o. jämra sig om
nätterna (förväxling med (berg)uvens
hemska läte); jfr t. ex. Gyllenii Diarium 1648
(Noreen-Meyer Valda st. s. 125), E. B0gh
i Husl. härden 1860, s. 21 f. I osv. dial.:
gastonera’, jfr domdera, skrodera.
gata = fsv., isl. - da. gade = got.
gatwö, mlty. gate, fhty. gazza (ty. gasse,
smal gata),; eng. gate från nord.;
troligen till stammen i gått. Med avs.
på w-bortfallet jfr Fjäre, svala, töre.
gatt (med sammans, spy gått o.
Kattegatt), 1763 (om förh. i
Amsterdam), f. ö. ett 1800-talsord från Ity. el.
höll. gått, hål, öppning, smal sjöled =
det inhemska sv. dial., isl., no. gat, hål
m. m., fsax. gat (även med den, trots
likbetydande o. möjl. urbesläktade grek.
ord, här sekundära betyd, ’podex’), ägs.
gott, geat (eng. gate).
gavel, fsv., isl. gafl = da. gavl,
av-ljudsform till got. gibla m., tinne, mlty.
gevel m., fhty. gibil (ty. giebel); av
samma stam som fhty. gebal,
huvud-(skål), gibilla (f.) ds., urbesl. med grek.
kephale (*ghebh-), huvud. Enl. åtskilliga
forskare är gaffel besläktat; jfr t. ex.
Sperber WuS 6: 40 f. - U Ur. på vid
gavel, vidöppen (om dörrar), jfr ä. nsv.
gavelvilt, gavclöppen, hör till ägs.
geaf-las, gap, isl. *gafa (ipf. g af di), gapa,
Persson Indog. Wortf. s. 835.
gavott, dans (1662, Columbus 1676),
musikstycke, från fra. ga v o tte, efter
ga-vots, bergsbor i Sydfrankrike.
ge-, prefix, i sen yngre fsv. lånat från
Ity., t. ex. gemen, el. längre fram från
hty., t. ex. gedigen = da. ge-,
ävenledes lånat, från Ity., ty. ge-, av fsax.
gi-, fhty. ga-, gi- = ägs. ge-, got.
ga-o. det inhemska g- (av ga-) i t. ex.
granne, isl. glikr, lik, m. fl.; otta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
