- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
174

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - förmögen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

part.-adj. till sik vormeten (varav ä. nsv.
förmäta sig 1600-t.) = ty. sich
vermes-sen, bl. a.: mäta fel; alltså förmäten
egentl, om den som mäter sig för högt
el. misstagit sig om sin förmåga.

förmögen, Hels. 1587: Haff w a godh
rådh, vel Wara förmöghen (tidigare på
1530-1550-t. svårt att skilja från
grundbetyd, ’som förmår’), från mlty,.
vermo-gen, Ity. vermögen, med förlorat d,
motsv. höll. vermogend, ty. vermögend,
varifrån ä. nsv. förmögend 1550:
för-mögende borgare-, egentl, part. pres. till
vermögen, vermögcn; se förmå.

[förna, sv. dial., se f or n.)

förnimma, fsv. fornima jämte y.
for-ncem(m)a = da. fornemme, efter mlty.
vornemen = ty. vernehmen, till fsv. nima,
taga, fatta, inhämta = isl. nema, got.,
fsax., ägs. niman, ty. nehmen osv.,
motsv. lett. nemt, taga, grek. némö,
tilldelar, m. m. (se ekonomi, nemesis
o. nomad). Jfr avnämare, anamma,
angenäm, förnäm, förnuft samt
(dial.) n imma, nu m m e n.

förnuft n., fsv. förnuft f. = da., från
mit}’", vornuft (med i fsax. försvunnet
m) = fhty. firn u m f t (ty. vernunft), med
fty. mft av. ä. mp, alltså -numpi-,
abstiv-bildning, ’förnimmande’, till mlty.
vor-nemen osv. (se förnimma); jfr följ.-
Taga sitt förnuft till fånga, efter
2 Kor. 10: 5: ’vi tillfångataga allt
förnuft under Kristi lydno’, där dock uttr.
har en snarare motsatt betyd.: låta
förnuftet tiga (i nya bibelövers.: tankefunder).

förnumstig, fsv. fornum(p)stogher,
förståndig, till fornu.m(p)st f., förstånd,
från mlty. vornum(p)st, till vornemen
(se föreg.), som förhåller sig till ty.
vernunft (jfr ä. nsv. förniimftig, t. ex.
1678) liksom mlty. ankum(p)st (>
ankomst) till ty. ankunft, abstr.-bildn.
till ankommen.

förnäm, 1600-t., i ä. tid med
huvudaccenten på första stavelsen liksom i da.
fornem, från mlty. vornéme, ty. vornehm,
innehållande germ. möjlighetsadj.
*nce-mia-, som kan el. bör taga(s) = fsv.
ncember, som har lätt att fatta, isl.
ncemr (vartill avledn. fsv. ncem(m)e,
fattningsgåva = isl. ncéi7iin.),got. andanéms,
behaglig; till germ. *nemant taga (se
förnimma), bildat som t. ex. nord.
bcer-(se -bar); förnäm alltså egentl.: som
bör tagas el. föredragas framför andra.

förnärma, Leopold, Weste 1807 (med
hänvisning till förfördela, göra för när)
= da. forncerme; nybildning
(uppkommen i språket tingef. samtidigt med
närma) till göra för när o. d. Lån
från da. el. omvänt?

förordna, se under ordna.

förplikta, O. Petri (refl.), efter ty.
ver-pflichten. De stundom uppträdande
förpliktiga (1760,1832 m. fl.) o.
förpliktigad bero väl, åtminstone delvis, på
sammanblandning med berättiga(d).

förr, adv., fsv. fyr = isl. fyrr, fda.
for, av germ. *furiz, komparat. till för
3. - Förre, adj., fsv. fyr re = isl. fyrri,
ä. d. förre, fhty. furiro, av germ. komp.
*furizan*

försagd, 1535: forsagt eller blödig =
da. forsagt, från ty. vcrzagt, part. pf.
till verzagen, fälla modet, till fhty.
za-gén, väl av germ. *at-agen (med
bortfallet a), av partikeln ät (= lat. adt
sv. åt) o. roten äg, frukta, i aga, jfr
fir. ad-agur, jag fruktar. Jfr i fråga
om uddljudet förtona.

försaka, fsv. försaka, även: bestrida,
förneka = da. forsage, från mit}’’, v
orsaken = fsax. forsakan, fhty- firsahhan,
ägs. forsacan (eng. forsake)’, till det
germ. st. vb. sakan (== got. osv.), strida,
tvista, en rättegangsterm, besl. med sak,
saker, vedersakare m. fl.; jfr sak,
sakna. Försaka i betyd, ’bestrida’
står i samma betyd.-förh. till sak som
lat. recusare till causa. - Bet^^d.
’försaka’ synes i mlt}^. o. ty. ha uppstått
genom påverkan från mlty. vorsagen o.
mhty. versagen (nu ersatt av entsagen).

förskräcka, se skräck.

förslagen, P. Svart Kr. (jfr fsv.
for-sleghint Bjärk.), från mlty. vorslagen,
ty. verschlagen; väl till mlty. sik
vor-sldn, gömma sig, varav: listig.

försmå, fsv. försmå, ringakta o. d.,
även intr. (med dat.): förtryta - da.
forsmaa; från mlty. vorsmdn = ty.
ver-schmähen, jfr fhty. smdhen (ty.
schmä-hen), skymfa, o. ty. schmach, skymf;
väl av germ. stammen *smah- liten (i
små), egentl.: göra ringa; jfr smäda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free