- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
145

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - flicka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som föreg., alltså germ. *flu£n-til\ flyga;
jfr no. flugsa, flygsa, snöflocka m. m.
Isl. flöki m., något sammantovat, no.
floke, sv. dial. flok bevisa däremot, i
motsats till Tamm s. 154, intet för det
germ. ursprunget av flock 2, då de,
med Torp Etym. ordb. s. 123, kunna
med grundbetyd, ’något
sammanstam-pat’ el. dyl. föras till germ. *flökan, slå,
i t. ex. ägs. flöcan, klappa o. d. (jfr filt).
Däremot är väl eng. flock, lån från ffra.
floc, av lat. floccus, (ull)flock o. d., som
kanske hör till roten i grek. phladelu,
sönderriva. - Enl. andra, t. ex. Briich
Einfl. d. germ. Spr. auf das Vulgärlatein
s. 9 (’zweifellos’), beror fhty. floccho
osv. på lån från lat. floccus, som dock
möjl. i germ. spr. träffade samman med
ett liknande inhemskt ord. - ’Ullflock’
hette förr ofta ullflag(h)a, Schroderus
o. 1638, stundom ullflack.

flod, fsv. flöp f. (jämte flödh f.), jfr
isl. flod n., flédr f., no. flod n. o. f. (med
plur. flor), da. flod-, jfr got. flödas m.,
ström, fsax. flod, fhty. fluot m. (ty.
flut f.), ägs. flod m., n.; av germ. *flöÖu-,
*flödi-, bildat på ie. -tu, -ti till roten
plö(n) i ägs. flöwan (eng. flow), flyta,
isl. flöi, utvidgning av ett vattendrag,
nisl. flöi m. fjord o. d. = sv. o. no. dial.
flo(e), vattensamling på låglänt mark (i
sv. sjön. Flon, Möcklaflon osv.), grek.
ploö, seglar; besl. med flyta.

floka, bergv., lager av orstenskalk,
egentl, västg. dial.-ord, antingen dimin.
på -ka av f lo (bildat som t. ex. bläcka
av blad) el. snarare samma avljudsform
till flak som ägs. flöc, flundra.

Flon, sjön., se flod.

1. flor, tunt tyg o. dyl., 1649,
Lucidor = da., från Ity. flor = ty., även:
hår på sammet; möjl. från fra. velours,
sammet (av lat. villösum, till villum,
ragg o. d.). - Florshuva, bildh: lätt
rus; jfr Gederborgh 1815 (s. 519, uppl.
1882): ’I skymningen anlände kaptenen,
tämligen plägad, eller, enligt svenska
ordspråket: kapten med florshufva’ (jfr
kapten). Med modern konstruktion
v. Braun 1846. På samma sätt
förekommer i sv. dial. (Uppl.) hilka i
betyd. ’rus’.

2. flor n., blomstring, 1535 = da.,
ty., från lat. flos (genit. floris), blomma,
blomstring, in flore esse, stå i flor. Jfr
florett, florin, floskel.

florett, Möller 1755; Runius:
flen-rette = ty. florett, från fra. fleuret, mlat.
*flörettns, till flor 2 (fra. flenr), på grund
av den blomsterliknande knappen på
spetsen.

florin, från ffra. florin = ital. fiorino
(florino), ett mynt från Florence, som
bar en lilja i sitt vapen; se flor 2.

floskel = da., ty., från lat. flosculus,
liten blomma, dimin. av flös (se flor 2).

flossa, ett slags skånsk vävnad, från
sammans. flossa.matta o. d., till sydsv.
dial. floss n., lång lös lugg = da. flos
med likn. betyd., lånord, jfr höll.
vlos-zijde, eng. floss-silk9 flocksilke; möjl. från
ä. fra. flosche, till ffra. vb. flocher, till
floc, ulltott = lat. floccus; enl. andra
inhemskt germ., i avljudsförh. till mlty.
vlus, fårskinn med ullen på, ulltott,
mhty. vlus, fårskinn (ty. flaus(ch),
hårtofs, vadmal), germ. *flus-, o. till mhty.
vlies, fårskinn (ty. fliess), ägs. fléos (eng.
fleece), skinn, germ. *fleus-; besl. med
lett. pluskas, tott.

1. flott, adj. el. adv. = da., från Ity.
flott (>ty. flott) i t. ex. flott maken,
motsv. ä. nsv. koma til floss (av flöts)
o. isl. koma d flöt, egentl.: komma i
flytning, till sbst. flöt n., flytning. - I
Ity. o. ty. även i överförd betyd.: som
lever ’flott’; nyligen inlånat i sv.

2. flott, fästing, ä. nsv. flat Var. rer.
1538, flååt Lex. Linc. 1640 = no. flaatt,
flott, ä. da. flaat; i no. även om flatlus,
av ie. *plak-tu-, väl till plak, plag, flat;
jfr en ie. stam *pläkt- i ett litau. adj.
för ’flat’. Om växlingen mellan kort o.
lång vokal se Noreen V. spr. 4: 69.

3. flott, fett, fsv. flöt = isl., egentl.:
som flyter (ovanpå) = mlty vlot n.,
grädde (ty. flott); till svaga rotstadiet
av flyta; jfr flott 1. o. grädde.

flotta, ä. nsv. flota o. flöte, motsv. isl.
floti m., da. flaade, mlty. vlotef.; samma
ord som flotte, med -a från oblika
kasus (jfr anda ~ ande osv.). Från
germ. spr.: fra. flotte (osv.), varifrån ty,
flotte; med dimin. fra. flottille (=
flottilj). - Fsv. flate, flöte, flotta, ha lånats
från mlty. vlate, vlote. - Eng. fleet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free