Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - engelsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Engelbert, från mlty., till
folkslagsnamnet Angler (se engelsk) o. germ. adj.
*berhta-, glänsande, ljus (= sv. bjärt,
se d. o.); jfr Albert, Robert osv.
engelsk, fsv. ængilsker, ænglisker =
isl. engilskr (enskr), ags. englisc (eng.
english) osv.; avledn. av ags. Engle,
angler, en av de forngermanska
stammar, som på 400-t. togo England i
besittning. Enl. somliga av ett landsnamn
Angul (Beda) = *angul i betyd. ’trång,
långsmal havsvik’, egentl. namn på
havsviken Schley i Slesvig, trol. besl. med
ånger o. -ånger i ortnamn. Dock
enl. Erdmann Ober die Heimat und den
Namen der Ängeln s. 114 i stället avledn.
av germ. *angan-, spjut (se angel 1, 2),
o. egentl. betydande ’spjutmännen’; jfr
t. ex. folknamnet saxare.
enhällig, i ä. nsv. även: enig, ense;
1593: riksens stenders ... enhellige
begären; från lty. einhellig, besl. med mlty.
gehellen, överensstämma, fhty. hellan,
ljuda, hell, ljudande, sedan: klar, ty.
hallen, skälla; till en del ord med
enkelt l, t. ex. isl. hjala, prata (jfr fsv.
ånamnet *Hiæla, i Hiæluby, nu Jäleby
Ögtl.), lat. calāre, ropa, grek. kélados,
skrik osv.; alltså urspr.: enstämmig (i
detta ords egentliga betyd.). — En
växelform är det i ä. nsv. vanliga enhällelig,
t. ex. 1619, som torde vara en
utvidgning av enhällig o. sålunda knappast
grundord till detta. — Jfr f. ö. ä. nsv.
samhällig: ’Alle himlar sjunger / Med
samhällig mun’ i Gamla psalmboken.
enhörning, fsv. enhyrninger = isl.
einhyrningr, da. enhjørning; avledn. av
horn; jfr fhty. einhurno (ty. einhorn),
ä. nsv. enhörne Var. rer. 1538 osv.; efter
lat. ūnicornis (till ūnus = en 3 o. cornu,
besl. med horn) o. grek. monokérōs (till
mónos, ensam, enda, jfr sv. monad,
monogami o. grek. kéras, besl. med
hjort, horn).
enkannerligen, adv., fsv. enkan(n)elika,
enkannar-, adv. till enkan(ner)liker,
särskild, synnerlig, motsv. isl. einkanligr,
einkenniligr, särskild, utomordentlig, jfr
einkanna, einkenna, utvälja; av en 3 o.
stammen i känna o. isl. kanna, söka få
veta; alltså: som kännes ensam för sig l.
dyl.; r-et beror på analogi, j fr evinnerlig.
enig, Messenius 1614 = da., från ty.
einig, till en 3, jfr ens. Formellt
identiskt är ä. nsv. (t. ex. Bib. 1541), fsv.
ēnigher, ende, ävensom isl. einigr, vem
helst som, ingen, fhty. einîg; se även
under enkom o. enlig.
enkel, t. ex. 1655 (1643: inkell) =
da., från mlty. ênkel, av germ. *ainkila-,
jfr got. ainakls, ensam, o. i fråga om
bildning o. betyd. lat. singulus (besl.
med sam-); avlett av en k-bildning till
en 3; se f. ö. följ., änkling o. änka.
enkom = fsv., da. dial. = isl. einkum,
särskilt, särdeles; egentl. dat. plur.
(bildat som ömsom) till fsv. adj. enka,
ende = sv. dial. (sydsv. ynka) = isl.
einka, säregen, speciell; till en 3. Jfr
även fsv. enge, isl. einga, got. ainaha,
ende, svaga former till ett adj., som
kan motsvara lat. ūnicus (av *oin-iko);
jfr under enig.
enlevera, av fra. enlever, av lat. inde,
därifrån, o. levāre, borttaga (egentl.:
göra lättare, till levis, lätt).
enlig(t), jfr ä. nsv. enliga, på ett o.
samma sätt, enlig som adj. bl. a.:
jämlik, likartad, enig, fsv. ēnlig, ēnliker,
ensam (= da. enlig), särskild, jämte adv.
ēnliga, ēnlika, ensamt, särskilt,
gemensamt.
enorm, 1637, av fra. énorme, av lat.
enormis, av ē- (ex), ur, från, o. norma,
rättesnöre, norm (se d. o.). Jfr
abnorm.
ens, adv. = fsv., da. (i da.: enahanda)
= isl. eins, genit. sg. av en 3; i icke
ens, icke en gång o. d., dock väl från
lty., jfr ty. nicht eins, liksom även
sammans, överens har lty. ursprung, lty.
overêns.
ensam, se = sam.
ense, yngre utvidgning av ens (efter
adj. på -se: gramse o. d.).
enskild, ä. -skylt o. -skilt, v. fsv.
ēnskilder = isl. einskildr, av en 3 o. part.
pf. till skilia; jfr fsv. enskylder, till
skylder, skyldig. Om deras inbördes
förh. se Kock Sv. ljudh. 1: 450.
enstaka, se en 3.
enständig, t. ex. 1677, äldre:
i(h)nständig, t. ex. 1657 = da. indstændig;
från lty. instendich = ty. inständig, med
utbyte i sv. av prefixet in- mot en 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
