Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - distribuera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Se f. ö. litteraturen hos Levander ATf
Sv. 18. 3: 25 f., Brate ZfdW 13: 143;
jfr sedermera även Schütte Hjeml.
hedenskab s. 56 (keltiskt) o. K. F.
Johansson Die altind. göttin Dhiṣáṇā, särsk. s.
100 f. Bl. a. ställt till ett förstärkande
prefix *iw- o. got. filudeisei, klokhet,
alltså: vis kvinna, el. till ett västgerm.
ī, vatten + isl. dís, kvinna, alltså:
vattennymf, el. till isl. ið-, åter, i Iðunn,
o. en bildning till roten i, gå, alltså:
som återvänt, osv. Troligen dock med
K. F. Johansson anf. st. besl. med
det fornind. gudinnenamnet Dhiṣáṇā,
en växtlighetsgudomlighet, jordgudinna,
som appellativ egentl.: näring,
vegetativ kraft; sannol. till roten i dia (se
d. o.), jfr till denna senare anknytning
även Falk-Torp s. 143. Om förra leden
i- se en förmodan hos Johansson s. 103
n. 2. — Härtill: Disa, kvinnon., efter
en sagodrottning, som skulle ha givit
namn åt Distingen, ehuru förhållandet
är omvänt. Se Bygdén Saml. 1896. —
Jfr Fastingen, kyndelsmässa o.
mässa.
distribuera = ty. distribuieren osv.,
av lat. distribuere, fördela, av dis-, i sär,
o. tribuere, fördela; se tribun, tribut.
distrikt, Gustaf II Adolf 1629 = ty.
(osv.) district, av mlat. districtus, bl. a.:
område som ligger under en länsherres
domsrätt, till mlat. distringere, bl. a.:
tvinga genom straff el. böter, i lat.:
draga el. snöra åtskils, av dis-, i sär, o.
stringere, draga åt, snöra till (väl urbesl.
med sträng, sbst. o. adj.: jfr prestige).
disträ, Dalins Arg.: distrait, av fra.
distrait, av lat. distractus, part. pf. pass.
av distrahere, förvirra o. d., egentl.:
draga i sär (= sv. distrahera); jfr
trakt o. trakta.
dit, fsv. þīt = fda. þīt, da. did; av
*þī-at, jfr osv. dial. *diåt (tiot), av ie.
tei-, lokat. till den (det), jfr grek. teĩ-de,
+ ad, germ. at (se åt); jfr fsv. þingat,
þighat, isl. þangat, dit, o. hit.
dito, 1589, ytterst av ä. ital. ditto
(ital. detto), av lat. dictum, det sagda
(jfr dikta).
ditt och datt, Wingård Minnen 1846,
från lty. dit un dat, egentl.: det här o.
det där (neutr. till pron., motsv. denne
o. den), jfr eng. this and that. — I den
lågtyska formen uppträder uttr. 1593
samt hos Linné m. fl.
divan, = ty., från fra. =, (ligg)soffa,
divan, även om turkiska statsrådet;
egentl. persiskt med betyd.: bok,
samling skrifter, i överflyttad betyd.:
rådsförsamling o. d., o. slutl.: praktrum med
låga soffor (divaner).
diverse, 1633, tysk plur. till adj. divers
(diverse waaren o. d.), av lat. diversus,
åtskild, part. pf. till divertere, skilja m. m.
(även: avleda, roa, jfr sv. diversion,
divertissement).
division, av lat. dīvīsio, delning (se
devis o. ved).
djup, adj., fsv. diūper = isl. djúpr,
got. diups, ty. tief, eng. deep; allm. germ.,
varav sbst. djup, n., germ. *deupa-, av
ie. roten dh(e)ub i lit. daubà, klyfta
(*dheub-; kan dock vara *dheubh-),
dubùs, ihålig, djup (kan dock vara *dhubh-)
osv., el. möjl. ie. *dheụpn-, jfr fslav.
duplŭ, ihålig (*dhoup-), el. *dheubn-. I
avljudsförh. till döpa o. doppa. Jfr
duva 2.
djur, fsv. diūr = isl. dýr (med s. k.
R-omljud), da. dyr, got. dius, fsax. dior,
fhty. tior (ty. tier), ags. déor (eng. deer);
i eng., fhty. o. isl. uteslutande el.
huvudsakligen om djur av hjortsläktet;
annars vanl.: vilt djur; av germ. *deuza-,
vanl. uppfattat som substantivering av
ett likalydande adj.: ags. déor, vild,
dristig (förhållandet kan dock även vara
motsatt); säkerl. med rätta fört till ie.
roten dhu̯es, andas, vartill väl även lat.
bēstia (*dhu̯es-, se närmare Walde IF
19: 106 f.) = sv. best; ävensom t. ex.
fslav. duša, själ, grek. theós, gud (av
*dhu̯eso-), alltså egentl.: ande (jfr under
as 1), mlty. getwâs, spöke. Om betyd.
’vild’ är den äldre, har väl alltså
grundbetyd. varit ’flåsande, fnysande’; är
däremot adj. sekundärt, kan
betydelseutvecklingen jämföras med den i lat.
animal, djur: anima, själ, ande: roten
an, andas (se ande), jfr även under
man 2. — En gemensam indoeur.
beteckning för ’djur’ saknas; dylika
sammanfattande benämningar tillhöra i
regeln ett yngre stadium än
specialnamnen. — Djurkretsen, efter ty. tierkreis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
