Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - departement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lat. destināre, bestämma, fastställa, av
det förstärkande dē- o. en n-bildning
till roten i stå; jfr obstinat.
desto, fsv. deste, från mlty. deste, ty.
desto, av ä. des diu, genit. o. instrum.
neutr. sg. av demonstr. pron. mlty. de,
ty. der (besl. med den).
detalj, o. 1650, i uttr. gå i detalj
1716 osv., av fra. détail, till détailler,
egentl.: skära i stycken, av dé- (lat. dē,
från) o. tailler, skära.
detektiv, som sbst. 1872 (i en övers.
av J. Verne Jorden rundt), av eng.
detective, till detect, avtäcka, till lat. detect-,
part. pf.-stam till dētegere, avtäcka (jfr
tegel, urbesl. med tak).
devis, o. 1700, av fra. devise, egentl.
delning, (sär)skiljande, sedan:
kännemärke o. d., till deviser, fördela, av lat.
*dīvīsāre, avledn. av dīvīsus (jfr
division), part. pf. till dīvidere, dela.
dia, fsv. dī(a) = da. die, mhty. tîen,
av germ. *dī(j)an, i avljudsförh. till ie.
roten dhē(i) i fhty. tâen, dägga, lett.
dēju, lat. fēlāre ds., fēmina, kvinna (jfr
betydelseutveckl. i det obesl. isl. feima,
(blygsam) kvinna, under fet), fīlius, son,
grek. thēlḗ, bröstvårta, sanskr. dháyati,
suger; jfr dägga o. Distingen. — I
uttr. ge di är di egentl. den gamla
infinitiven (fsv. giva dia; jfr dricka 2).
diadem, 1723 = ty. diadem, fra.
diadème osv., av grek. diádēma, till diadeĩn,
binda om, av diá, genom, o. deĩn, binda
(i t. ex. syndetikon); alltså egentl.:
band.
diagnos, 1813, av grek. diágnōsis,
urskiljande, undersökning, till
diagignṓskein, urskilja, undersöka (urbesl. med
kunna). — Tidigare med den lat.-grek.
formen.
dialekt, 1670 = ty. osv., ytterst av
grek. diálektos, till dialégesthai, samtala
(se dialog, lexikon).
dialog, 1721 = ty. dialog, fra.
dialogue osv., ytterst av grek. diálogos,
utredning o. d., till diá, genom, o. légein,
läsa, tala; jfr föreg.
diamant, Var. rer. 1538, Bib. 1541
(dimant) = ty., fra., från mlat. diamas
(genit. -antis), ombildning av lat.
adamas (genit. -antis), av grek. ádamas,
urspr. om en viss mycket hård metall,
möjl. egentl.: obetvinglig, till det
nekande a- (= den nord. förstav. ō-; se
o-) o. damáō, kuvar (urbesl. med tämja)
— I ä. tid ofta även demant, från ty.
diarium, 1632 = ty., av lat. =, bl. a.:
dagbok, besl. med dies, dag (besl. med
under Tyr anförda ord).
diarré, 1753, jfr fra. diarrhée, ytterst
av grek. diárroia, genomflytning, till
diá, genom, o. roía, vbalsbst. till reĩn,
flyta (urbesl. med ström).
Didrik, se dyrk.
diet, B. Olai 1578: dieta, dieet (hålla
sijn d.), av lat. diæta, av grek. díaita,
levnad, levnadssätt, till en ie. rot gui,
leva, som i grek. i vissa ställningar ger
d-, i andra b- (bio- i biologi), i
somliga ts- (zoo- i zoologi), i lat. v- (i
vivere, leva, jfr sv. vivre) o. i germ.
spr. kv- (i kvick); samtliga här
uppräknade ord äro sålunda besläktade.
difteri, 1868, av fra. diphtérie, ung
term (1855), till grek. dipthéra, djurhud
(med tanke på de vid sjukdomen
uppkommande hinnorna), för äldre (1821)
dipthérite. Jfr under (det dock ej
säkert härmed sammanhängande)
litteratur.
dig, se du.
diger, fsv. digher, degher = isl. digr,
ä. da. diger, got. digrs (varav digrei f.,
överflöd), jfr mlty. diger o. mhty. tiger,
adv., fullständigt; r-avledn. av germ.
roten diᵹ (se degel, digna); jfr med
avs. på bildningen bitter, fager,
vitter; i avljudsförh. till deg; alltså egentl.:
tätt packad el. dyl. — I nsv. tid
delvis upptaget från fornspråket; möjl. har
dock även en avljudsform dīgher funnits
= no. dial. dīger, se Palmer Starkton,
vok. s. 33. — Härav: Deger- i ortnamn,
t. ex. Degerby, av Dighra by,
Degerfors osv. — Digerdöden, 1555:
svarthe döden, dijgredöden och store döden,
jfr sv. dial. degermansdöden Vrml. o.
dirade, en svordom, av ett fsv. dighra
dödh (liksom serrade av vars hærra
dödh); i fsv. vanligen kallad store dödhen.
digna, Bib. 1541, motsv. isl. digna,
vekna. mjukna, förlora modet, no.: böja
sig; inkoativ till ett starkt vb *dīga =
got. deigan, forma, egentl.: göra mjuk,
vartill no. (part. pf.) digen, seg, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
