Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - dan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppvisade betyd. ’driftig, verksam’,
varvid dock dande vore närmast
kommet från da., som skulle ha erhållit
formen från frisiskan. Se senast Seip
1: 94.
dans, fsv. danz, jämte motsv. isl.,
da., lty., ty., eng. ord ytterst från ffra.
danse, från germ. spr.; till följ.
dansa, fsv. danza, jämte motsv. germ.
ord från fra. danser = ital. danzare,
lån från fhty. dansôn, draga; besl. med
fhty. dinsan, got. þinsan i samma betyd.,
av en ie. rot tens, kanske = sanskr.
tams-, draga hit o. dit, väl till tänja.
Ett annat germ. ord för ’dansa’ var
*laikan; se lek. Lånade äro däremot
ags. sealtian, fhty. salzôn, från lat.
saltāre (till salīre, hoppa), o. got. plinsjan,
från fslav. plęsati; jfr bal 2. Samindoeur.
beteckningar för ’dans’ saknas. — Dansa
efter någons pipa, motsv. i da. o. ty.
— Dansa på rosor, redan
Chronander Surge 1647.
darra = fsv., no.; jfr även no. dadra,
ty. dial. tattern, o. avljudsformen sv.
dial. dirra, da. dirre; med åtskilliga
förklaringsmöjligheter (enl. somliga: gamla
reduplikationsbildningar liksom ty.
zittern osv.) av högst osäker natur, då ord
av denna karaktär äro starkt utsatta
för allehanda ombildningar o. liknande
uppstå i olika språk. — Darra på
manschetterna, se manschett.
daska, 1651 = nisl., no., antagl. samma
ord som sv. dial. daska, vara lat,
senfärdig, gå o. driva = no. daska o. da.
dial. daske i likn. betyd.; flera
paralleller se Olson Spr. o. st. 7: 66 f. Sannol.
egentl. av onomatopoetiskt urspr.,
liksom ty. dial. ta(t)schen o. eng. dash.
Likheten med t. ex. det ungef. likbetyd.
litau. dázgau o. a. (Scheftelowitz IF 33:
157) är nog rent tillfällig; jfr föreg. —
Härav: dask, 1645, smäll.
dass, jämte da. das från ty. das haus,
huset, varav i eufemistiskt syfte den
senare delen utelämnats, jfr hin för
hin onde, tusan för tusan (dvs.
tusen) dj. osv. — Andra lånade
beteckningar äro: avträde, 1730
(försvenskning av ty. abtritt), privet (redan i
fsv., se d. o.) o. fsv. hysken (se hus).
Det fsv. uttr. var annars hemelikhus,
hemlighus; jfr ä. nsv. hemelhus el.
himmelhus (till adj. hemul; se hemul);
jfr hus.
dat = fsv., från mlty. dât = det
inhemska dåd.
dativ, förr i regel med lat. form =
ty., av lat. datīvus (underförstått casus),
tidigare casus dandi, till dare, giva
(besl. med datum, donation osv.);
efter grek. dōtikḗ (ptō̃sís).
datt, lek, Rudbeck 1698; Rondeletius
1614: tatt; i leka, slå datten, egentl.,
såsom i sv. dial., (lätt) slag; till sv., da.
dial., isl. datta, slå sakta m. m., o.
avljudsformen sv. dial. dätta, ipf. datt,
isl. detta, ipf. datt, falla (tungt) (jfr
även no. dunt, isl. dyntr, ags. dynt, stöt);
av äldre dant-, dent- (liksom brant ›
bratt); se f. ö. anm. till dänga.
datum, av mlat. datum, part. pf. pass.
till dare, giva (jfr dativ); alltså egentl.:
givet; använt i slutet av myndigheters
handlingar o. brev; jfr sv.: givet å
Stockholms slott den . . o. d. — Härtill: dato,
egentl. ablat. av datum, i sht använt
efter prepos.
David, mansn., från hebreiskan med
betyd. ’älskad’.
david, davit, se dävert.
debattera, 1620-t., av fra. débattre, av
dē, om, o. battre, kämpa (se batalj).
Härav: debatt, av fra. débat.
debet, av lat. dēbet, är skyldig, till
dēbeo, av *dē-habeo, alltså egentl.: har
något av någon, är i besittning av något,
som tillhör honom. Till
participstammen dēbitus, förpliktad, hör debitera,
av fra. débiter.
debutera, Clewberg 1788, av fra.
débuter, egentl. spelterm: göra första
kastet, till but, mål, som sannol. har
germanskt ursprung. — Härav: debut, av
fra. début.
december = fsv., från lat. =; egentl.
= den tionde månaden från 1 mars
(årets början); till decem (= tio);
senare delens ursprung är omtvistat.
decharge, i modern betyd., om
ansvarsbefrielse för förvaltning, Sahlstedt
1769; av fra. décharge, ansvarsfrihet, till
décharger, egentl.: avbörda, avlasta o. d.,
till charge, börda, last (se f. ö.
chargera).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
