Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - back ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bajonett, 1693, från fra. baïonnette, enl.
vanlig uppfattning av namnet på den
franska staden Bayonne, där vapnet
skall vara uppfunnet; enl. vissa
romanister dock bildat av fra. bâilloner,
anbringa, en bâillon, munkafle.
bajrare, jfr fsv. beyerar plur.; ty.
bayer, motsv. lat. *Baivarii, plur.
(Baioarii), dvs. (de keltiska) bojerna, vilkas
namn även ingår i namnet Böhmen,
varifrån bajrarna urspr, invandrat (se
bömare). Jfr familjen. Beijer, Beyer.
bak, rygg, fsv. baker m. = isl. bak
n., ags. bæc n. (eng. bak); utan säkert
uppvisade motsvarigheter i utomgerm.
språk, av mycket omtvistad o.
alltjämt okänd härledning; jfr backe.
— Samma ord ingår i en del
nedsättande beteckningar, såsom dröba(c)k
(se drög) o. slöba(c)k, jfr fsv.
aghnabaker, sädestjuv, isl. grábakr
= ä. nsv. gråbak, fsv. lerbak ävensom
åbäke samt i fråga om betyd, latrygg
o. ynkrygg. Se förf. Spr. o. st.
16: 152. — Baklänges, fsv. baklængis:
se länges.
baka, fsv. baka, baka, uppvärma. =
isl. baka, da. bage, ags. bacan (eng.
bake), fhty. bahhan; jfr det på annat
sätt (sannol. genom assimilation av kn >>
kk, av ie. *bhogn-) bildade fsax. bakkan,
fhty. bacchan (ty. backen); i
avljuds-förh. till grek. phṓgein, rosta, steka.
bakdanta, = fsv., av bak o. fsv., ä.
nsv. danta, av lty. *danten (== ä. holl.),
jfr ä. ty. tanden med avledn. ty.
tändeln, skämta; denom. till mlty. tant,
tomt prat (varav da. tant), ty. tand;
av ovisst ursprung.
bakterie, 1870-t., från ty. (Ehrenberg
1828), ytterst från grek. baktḗrion,
dimin, av báktron, stav, käpp; jfr det
besläktade, från lat. härstammande
bacill.
1. bal, packe, 1648, om papper 1628
= da., från lty. bal, av fra. balle, som
självt lånats från fhty. ballo, mhty.
balle (ty. ballen); besl. med ballong o.
det inhemska boll.
2. bal, danstillställning, 1600-t., =
da., = ty. ball, ytterst från fra. bal,
till ffra. baller, dansa, liksom ital. ballo
till ballare, av senlat, ballāre, från grek.
ballitsō, dansar, egentl.: kastar benen,
avledn. av bállō, kastar (urbesl. med
kvälla); jfr balett, ballad o.
bajadär.
balans, 1627, ytterst från fra. balance,
av lat. *bilancia, vågskål, avledn. av
bilanx (näml. libra), våg med två
viktskålar, av bi-, två-, tve-, o. lanx (genit.
lands), vågskål, fat. — Förr bl. a. även
’vågskål’, t. ex. 1745.
baldakin = fsv., jfr isl. baldakin
m. m., ty. baldachin, fra. baldaquin
osv., mlat. baldacinum, avledn. av
Baldak (ital. Baldacco), namn på Bagdad,
det ifrågavarande sidentygets hemort. —
Jfr t. ex. fsv. o. isl. sindal, egentl.: tyg
från Sindhu, Indus, Indien.
Balder, gudanamn, litterärt lån från
isl.-fno. Baldr (genit. -rs) — ags.
bealdor, herre, fhty. paltar (i en av
trollformlerna från Merseburg, här antingen
som appellativ el. som gudanamn; i
senare fallet snarast om Balder; dock
omtvistat; jfr Bråte Ark. 35: 287 med
litter.); i isl. skaldeomskrivningar såsom
folk-, mannbaldr är den appellativiska
anv. sekundär, vilket däremot sannol.
ej är fallet med det ägs. ordet. Alltså
snarast ett som namn använt appellativ
(av samma slag som Frö o. det kristna
Herren), besl. med b ål d, tapper, djärv.
— Ehuru Balder egentl, (delvis) är en
mytisk representant för dagsljuset, som
i regelbunden växling försvinner o.
återkommer, torde i så fall
överensstämmelsen med litau. báltas, vit (se bål 3)
vara tillfällig. Till denna ordgrupp hör
däremot sannol. ags. Bældæg, Odens
son (i en kungalista), egentl, ’den ljusa
dagen’ o. reellt identisk med Balder.—
Gudanamnet förekommer enstaka i fno.
ortnamn; är däremot i svenska ej
säkert belagt. Jfr baldersbrå, som dock
ytterst har ett annat ursprung.
baldersbrå, t. ex. Retzius 1806:
ballerbrå, om Anthemis, sv. dial. även
balder-, baller(s)-, balle-, balse-,
ballings- m. m. = da. balders-, bulderbraa, no.
baldur-, balder-, balle-, barbrå, nisl.
baldurs-, baldinbrá. Senare leden
innehåller ett ord motsv. fsv. brā, isl. brá,
fsax. brâha, fhty. brâwa (ty. braue),
ögonbryn, möjl. l en äldre betyd, av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
