- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
25

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - aveny ... - babbla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alltså: egentl.: skilsmässa; sedan bl. a.:
tillåtelse att bege sig bort o. handlingen
att säga farväl (NT 1526). I ord o.
avsked (1665) ingår däremot en gammal
betyd. ’besked’, väl egentl.: avgörande,
avskiljande.

avskräcka, Bib. 1541, se skräck.

avskräde, 1558, se skräda.

avund, fsv. afund, i fsv. o. ä. nsv. även:
harm o. fiendskap, = isl. ǫfund, da.
avind; av av (om betyd. se avgud) o.
en avledn. till vb. unna (se d. o.);
en annan avledn. uppträder i fsax.
aƀunst, fhty. abunst, motsv. den i sv.
lånordet gunst (se d. o.).

avvita, fsv. afvita, av till i betyd.
’från’ o. fsv. vit, vett; jfr fsv. vanvita;
fsv. avita bör kanske jämföras med mlty.
âwitte, dårskap; se f. ö. vett.

avvittra, jur. o. kamer., 1549, till av
i betyd. ’från’ o. fsv. vitra, kungöra,
bildat av adj. viter, klok (se vitter).
Egentl.: kungöra vad som bör avskiljas;
sedan: vederbörligen avskilja.

1. ax (på växt) = fsv., isl. = da. aks,
got. ahs, mlty. âr, fhty. ahir, ehir (ty.
ähre f.), ags. éar (eng. ear), av germ.
*ahsa-, *ahaz, *ahiz n., motsv. lat. acus
(genit. -eris), agn i ax, av ie. *akos, *akes,
en s. k. s-stam, till den ie. roten ak,
vara vass, i agn 1 m. fl. — Germ. *ahsa-
(= ax) förhåller sig till lat. acus som
t. ex. *leuhsa- ’(= ljus) till sanskr. rōcas.

2. ax, hjulax o. d., 1566: -ax, se axel 1.

1. axel, på hjul, fsv. axul = isl. ǫxull,
da. axel; avledn. av ett ord motsv. mlty.
asse ds., fhty. ahsa (ty. achse, varav da.
akse o. sv. ax 2), ags. eax; besl. med
lat. axis, grek. áxōn, sanskr. ākṣa-, fslav.
osĭ, litau. aszis, vagnsaxel, fir. ais, vagn;
väl att sammanhålla med följ. —
Ovanstående tillhöra de etymologiska
motsvarigheter, som berättiga oss att
förlägga braket av vagnar till indoeuropeisk
tid; jfr vagn.

2. axel, skuldra, fsv. axl = isl. ǫxl,
da. axel, fsax. ahsala (ty. achsel), ags.
eaxl, av germ. *ahslō, motsv. lat. āla
(av *axla), armhåla, vinge, axilla,
armhåla; väl besl. med föreg. ord.

3. Axel, mansn., o. 1350, av fda.
Axilen (med -en uppfattat som best. art.),
av Absalon., egentl. hebreiskt: fridens
fader.

axiom, ytterst från grek. aksíōma,
värdering, åsikt, bildat till aksioún,
värdera, anse, avledn. av áksios, värd, av
stammen i ágō (se åka).

azalea, ytterst till grek. atsaleós, torr,
till átsō, torkar (av *azd-), till roten
as, varom se aska, ässja. Azalean
växer i torr jordmån.

azur, se asur.

B.



babbla, o. 1840, jfr da. bable, lty.
babbeln, ty. pappeln, eng. babble; av
ljudhärmande ursprung; jfr (det ej
besläktade) lat. babulāre, fra. babiller.

babian, 1667, i ä. nsv. bavian m. m.,
av lty. bavian el. höll. baviaan, av fra.
babion, babouin, som även lånats i sv.
babuin; av ovisst ursprung.

babord, ä. sv. bak-, bag-, 1640-t.,
motsv. isl. bakborð, da. bagbord, mlty.
backbord, holl. bakboord, ags. bacbord
(eng. backboard); delvis påverkat o. möjl.
helt o. hållet lånat från annat el. andra
språk; se f. ö. bak o. bord. Namnet
beror därpå, att å forntidens skepp
styret var anbragt på fartygets högra
sida (styrbord) och att styrmannen
sålunda vände ryggen till den andra.

bacill, 1878, ytterst från senlat,
bacillus, dimin. till lat. baculus, biform
till baculum, stav, käpp, besl. med grek.
baktḗrion ds. (se bakterie).

1. back, sbst., matbunke 1765 (i den
föråldrade betyd. ’vattenbehållare’ redan
1671), från lty. back, av holl. bak, jfr
senlat, bacca, vattenbehållare, se
balja , bassäng, bäcken, bägare; möjl.
egentl. keltiskt. — I överförd betyd.:
backlag, egentl.: matlag (på ett fartyg),
samt vidare, 1685 osv.: mindre upphöjt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free