Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - adoptera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
agens (genit. agentis), part. pres. till
agere.
agg, o. 1540 = no.; jfr sv. dial. agga
ds. ävensom agg, aggig, retsam m. m.,
o. bornholmska agg, skarp, bitande,
häftig; möjl. deverbativt av agga, oroa,
orsaka smärta, L. Petri 1559 osv. = no.,
som kan vara en intensivbildning (med
konsonantförlängning) till stammen i vb.
aga; jfr nagga. — Annorlunda Tamm
under agg, vilken (liksom SAOB) anser
subst. som primärt i förh. till verbet. Enl.
Tamm utgår agg från ett germ. *aᵹaᵹá-
= ie. akakó-, jfr grek. akōkḗ, spets,
till ie. roten ak, vara vass el. spetsig
(se ag, agn 1 osv.), o. är nära samhörigt
med no. agge, tagg. Därest nu
verkligen agg ursprungl. betyder ’spets,
tagg’, bör dess gg emellertid snarast
förklaras i enlighet med kugg, nagg,
pigg, tagg osv., alltså som beroende
på hypokoristisk konsonantförlängning
jfr förf. NTfF 3R 12, t. ex. s. 60.
aggressiv, 1870-t., av ty. aggressiv, fra.
aggressif, av stammen i lat. aggressus,
part. pf. till aggredi, angripa, av ad-,
till, o. gradi, skrida, gå (se grad o.
grassera).
agio, i ä. tid även l’agio, 1739 = ty.
o. fra. agio från ital. aggio, piemont.
agio, väl samma ord som ital. agio,
bekvämlighet, lämpligt tillfälle (jfr
adagio). — Från italienskan ha f. ö. en
mängd handels- o. banktermer lånats
såsom banko, brutto, konto, netto osv.
agitera, i modern betyd. o. 1850,
jfr ty. agitieren, fra. agiter, av lat.
agitāre, (ofta el. häftigt) röra el. driva på,
iterativ- el. intensivbildning till agere,
i betyd. ’driva’ (se agera).
1. agn, på säd, fsv. aghn, motsv. isl. ǫgn,
da. avn(e), got. ahana, mlty. agen, fhty.
ahana (ty. ahne), ags. egenu o. ægnan
plur. (eng. awns enl. somliga från nord.
spr.), jfr fin. lånordet akana, av germ.
*aᵹanō, *ahanō- f., besl. med lat. agna
(av *aknā), grek. ákanos, tagg, tistel,
ävensom lat. acus, agn, fhty. ahhil,
agnar (ty. achel), osv.; se f. ö. ag,
akacia, ax, egg; till ie. roten ak, vara
spetsig (uppträdande med både palatalt
o. velart k, det senare i t. ex. fpreuss.
ackons, agnar).
2. agn, vid fiske, 1572 = isl., no.,
da., n.; ett blott nordiskt ord; möjl.
till samma rot med betyd. ’äta’ som
uppträder i sanskr. áçana-, mat, grek.
ákylos, ollon, egentl.: mat (se senast
Persson Indog. Wortf. s. 825 med not
5), o. isl. (ǽja, låta beta, om hästar
(germ. *ahjan).
Agnes, kvinnon. = fsv. osv., av lat.
Agnes (genit. -ētis), en bildning till
grek. (h)agnós, kysk, jfr grek. kvinnon.
(H)agnḗ; alltså ej till lat. agnus, lamm,
såsom fordom ofta antagits. — Härtill
ombildningen Agneta = fsv., av mlat.
Agneta.
agraff, 1762, av fra. agrafe, från mlat.
graffa, från fhty. krapfo, krampa (se
krapp 2).
agrar, ett 1890-talsord, efter ty. agrarier
1870-t., av lat. agrārius, hörande
till jordbruket, till ager = sv. åker.
agronom = da., ty. osv., av grek.
agronómos, lantlig, som sbst.:
uppsyningsman över statens jord, till agrós,
åker, o. némō, bl. a.: brukar, bebor.
ah, motsv. fsv. a, väl av urnord. *ah
= mlty ach (varav sv. ack), ty. ah
osv. Såsom ljudhärmande uttr. kunna
dock dessa former i vissa fall ha
uppstått oberoende av varandra; jfr lat.
ah, som knappast är ’besläktat’ med
de nämnda orden.
aj, t. ex. O. Petri, Bib. 1541 i numera
obr. anv., i modern betyd, hos Stiernhielm,
jfr no., lty., ty. ai: möjl. delvis
av varandra oberoende bildningar; jfr
grek. aĩ.
akacia, B. Olai 1578: acatia, av grek.
akakía, som anses ha egyptiskt
ursprung med folketymologisk anslutning
till akḗ, spets, osv., av den ie. roten ak,
vara vass; se abborre, agn 1.
akademi, i betyd. ’universitet’ från
1593, genom förmedling av ty. o. fra.
ytterst från grek. akadēmia, ä. akadḗmeia,
plats där Plato lärde; avledn. av
mansn. Akádēmos.
akleja, aker- Var. rer. 1538, från
mlty. akeleje m. m. = fhty. agaleie, av
mlat. aquileja; dunkelt.
akrobat, ett 1800-talsord, av fra. acrobate,
av grek. akrobátēs, till ákros, skarp
(urbesl. med ax), o. bainō, går (urbesl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
