Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- abandong el. abandon
- abbé, se abbot.
- abborre
- abbot
- abderitisk
- abnorm
- abonnera
- abrakadabra
- abrodd, se åbrodd.
- Absalon, mansn., se Axel.
- absint
- absolut
- abstrakt
- absurd
- accent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A.
abandong el. abandon, i betyd.
’hängivande åt el. uppgående i en viss
stämning’ o. d. tidigast antecknat från
Almqvist 1840 (se SAOB) o. Sturzen-Becker
i Aftonbl. 1844, nr 208, s. 2, i båda fallen
med citationstecken, en antydan om att
ordet då föreföll nytt el. något vågat;
av fra. abandon ds., till vb. abandonner,
övergiva m. m. (s’abandonner à,
hängiva sig åt), egentl.: överlämna till någons
godtycke, till ffra. a bandon, efter behag
el. godtycke, sannol. av germ. ursprung:
jfr got. bandwa, tecken (se baner), el.
germ. stammen bann- i betyd. ’påbud o. d.’
(se bann); i enskildheter dock dunkelt.
abbé, se abbot.
abborre, fsv. aborre, 1506, äldre:
aghborre = fda. agborre, da. aborre, no.
aaborr(e); ett speciellt nordiskt ord; av
den indoeur. roten ak, vara vass (i agn
1, ax, egg; jfr akrobat), o. vidare
borre, av germ. *burzan (se d. o., jfr
borste); besl. med ty. barsch (av bars),
abborre; efter den skarptandade
ryggfenan; jfr likn. betyd. hos gärs. –
Ordets första led hör däremot icke, såsom
ej sällan antagits, till sbst. å, fsv. ā =
lat. aqua, vatten osv. (den norska formen
med aa- kräver sin särskilda förklaring);
jfr framförallt mhty. ag, som ensamt
betyder ’abborre’, egentl.: spetsigt föremål
= växtn. ag; se senast Lidén Festskr.
t. K. F. Johansson s. 108 f. – Om det
möjl. avlägset besl. ryska ókuń, abborre,
se Agrell Balto-slav. lautstud. s. 49 (1919);
om finska ahven ds. se litteraturen hos
Setälä Finn.-ugr. Forsch. 13: 354. –
Gemensamma beteckningar å fiskar (o.
fiskredskap) för större delar av det
indoeur. språkområdet saknas i allmänhet;
jfr under fisk. Om lat. perca, abborre,
av grek. pérkē, egentl.: den spräckliga,
se fjärsing, färna o. forell.
abbot, fsv. ab(b)ot(e), från ags. abbod,
y. abbot, av lat. abbas, genit. -atis,
sengrek. abbás, av syriska abbâ, fader, munk
(jfr bibelns ’abba fader’); härifrån även
fra. abbé, varifrån sv. abbé. Egentl.
ett (syriskt) barnord av samma slag som
sv. pappa, amma, dadda osv.
abderitisk, 1822, till lat. abderites,
invånare i den forntrakiska staden Abdera,
bekant för stadsbornas enfald.
abnorm, Dalin 1850 = ty., av lat.
abnormis, utan regel el. norm, av ab-,
från, och norma (se norm).
abonnera, 1779, från ty. abonnieren,
av fra. abonner, av omtvistat ursprung.
abrakadabra, o. 1800, av lat.
abracadabra, i trekant skrivna ord med
magisk kraft.
abrodd, se åbrodd.
Absalon, mansn., se Axel.
absint, 1870-t., t. ex. Strindberg Fjerd.
o. Svartb., av fra. absinthe, av lat.
absinthium, av grek. apsínthion; knappast
av indoeur. anor.
absolut = ty., av lat. absolūtus, part.
pf. pass. till absolvere, fullända o. d.,
göra lös, till ab- o. solvere, lösa (se
solvens).
abstrakt, 1747 = ty., av lat. abstractus,
till abstrahere, draga ifrån (= sv.
abstrahera; jfr sv. subtrahera).
absurd, 1634, från ty. absurd, fra.
absurde, lat. absurdus, av ab- o. surdus,
döv, även: som man ej gärna hör,
motbjudande.
accent, Arvidi 1651 = ty., fra., av lat.
accentus, av ad-, till, o. cantus, sång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svetym/0089.html
