Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ord av typen stenbit el. (Magnus) Smek[1]. — I neutrala vbalabstr. icke
sällan med starkt rotstadium i förh. till det starka verbet, t. ex. skall,
skalv, språng, tvång, varp, varv till de st. vb. fsv. skælla, skælva, springa,
þvinga, værpa, hværva, el. de mer el. mindre konkreta band till binda,
vrak till fsv. st. vb. vræka osv.
urgerm. -ja(-ia), s. k. ja-stammar, motsvar. ieur. -i̭o, egentl. ett
adjektivsuffix, ofta använt i substantiveringar o. sedermera bl. a.
som tillhörighetssuffix[2] t. ex. urgerm. *haʒja-, sv. hägg, till hage,
alltså ’hägnadsträd’, urgerm. *harja-, sv. här = fpreuss. karja-. till litau.
kãras, krig; el. som diminutivsuffix[3] t. ex. urgerm. *fulja-, sv. föl, jfr
fåle, urgerm. *kiđja-, sv. kid; el. utan särskild betyd.-skiftning t. ex.
urgerm. *kunja-, sv. kön. I vissa fall (i regel efter lång rotstavelse)
uppträder ja-suffixet (ia-) i sv. som -e t. ex. mask. herde o. neutr. törne, se
under -e.
Hit hör, historiskt sett, en grupp möjlighetsadj., oftast bildade
på preter. plur. rotstadium, med i böjningen avljudande -i, -ja, t. ex.
gäv, häv, -kvǣm- (i bekväm), -nǣm- (i angenäm, jfr got. andanêms), för,
el. isl. lǽgr, sǽtr, som sannol. ligga till grund för läge, säte; vilka
bildningars indoeur. urmönster trol. äro avledn. på -i̯o av gamla rotnomina,
jfr t. ex. sanskr. vāhya- : -vāh.
urgerm. -ō (ie. -ā), s. k. ō-stammar, ss. i urgerm. *sakō (sv.
sak), samma bildningstyp som lat. mensā, grek. timḗ osv. — Hit höra
t. ex. gjord (sadel = isl. gjǫrđ), tång (= fhty. zanga osv.), våg,
väginstrument (= fsax. wâga osv.), o. bl. a. även en grupp med starkt
rotstadium till verbrötter el. starka verb, t. ex. grep (germ. -ai-), grepe,
till germ. *grīpan, gripa, led (-ai-), resa o. d., till germ. *līþan, gå, stång
till *steng- i stinga, *vēt i ortn. Veta (= isl. veit) till fsv. vita, vetta; jfr isl.
kvǫl f., kval : germ. *kwelan osv. — Stundom germ. -wō, t. ex. mad
(germ. *maþwō el. mađwō; jfr lat. metere, meja; el. möjl: ie. -tu̯ā till roten
mē i meja).
urgerm. -iō, s. k. iō-stammar, ss. i urgerm. *a(ʒ)wiō, sv. ö, till *ahwō-,
vatten (= lat. aqua), *armiō-, sv. ärm, till arm, *haiþiō-, sv. hed, jfr fkymr.
koit, skog, *meuziō- el. *mūziō-, sv. myr, till fhty. mios, mossa, el. ags.
mos, myr (jfr sv. mossa), i dessa fall som tillhörighetssuffix (jfr -ja);
sv. skön, gottfinnande; el. med femininsuffixet nom. -ī, genit. -iō-, se
under art. mö, röj o. orre (dalm. ynn av urgerm. *urznī- till orre
av *urz-).
urgerm. -i (ie. -i), s. k. i-stammar, ss. i urgerm. *ʒastiz (jfr urnord.
Saliʒastiʀ, sv. gäst) av ie. *ghost-i-s (= lat. hostis). I äldre urgerm. tid
mycket använt att bilda verbalabstrakter, i sht mask., vilka i nord. spr.
ofta motsvaras av neutr., t. ex. *slaʒi- (ty. schlag m., men sv. slag n.);
se t. ex. under bett, drev (~ ty. trieb m.), grepp, sken, skott, skred,
snitt, steg, svek, såd, såg (under suga). — En särskild grupp av gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
