Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pantófola), tvivel (från mlty.), vaktel (från mlty.), vimpel (från lty.), vinkel
(från mlty.), väbel (från ty., egentl. ett nom. ag.), äckel (ty. ekel), ängel
(ytterst grek.),; ett stort antal av dessa med avledn. -l etymol. identisk
med det ovan behandlade -l;
adj., t. ex. dubbel (från lty., av fra. double, av lat. duplus), enkel
(från mlty., av germ. *ainikla-), nobel (fra. noble), simpel (från mlty.)
stabel (fra. stable, etymol. = stabil), de båda senare från lat. -ilis, se -il 2.
Anm. Himmel har sitt (sekundära) -el från ty., jfr ä. fsv. himin.
Hit höra egentl. ej heller en del vbalabstr. på -el t. ex. babbel, hångel,
knussel, mummel, ruckel, skrävel, svammel, vingel, vilkas l redan tillhör
de till grund liggande verben på -la (se -la).
2. -el (betonat): i sbst. ceremoniel, materiel, se -al, -ell.
-elius i familjen., se -ell 1.
-ell: i familjen, vanl. av ortnamn, t. ex. Forsell, Leksell (till
Leksand), Tranchell (till Trankärr), Trosell (till Trosa), ytterst av lat. -elius
(t. ex. Tiselius, varav Tisell : Tisareboda; kvar i t. ex. Rydelius, Svedelius).
Även f. ö. vanl. av romanskt urspr., i regel över fra., av lat. -ell-
el. -āl- m. m., i t. ex. sbst. bagatell (ital. -a), bordell (fra. -el, med germ.
grundord), citadell (ital. -a), duell (ytterst flat. duellum, med oklar
suffixbildning), eternell (: fra. éternel, evig), flanell (fra. -e), gasell (fra. -e, egentl.
arab.), hotell (fra. hôtel, av lat. hospitālis, se -al 2), kantarell (från fra.
dimin. till grek. kántharos, kopp), kapell (mlat. capella, dimin. till capa,
kappa), karamell (ytterst span. caramelo), karusell (ytterst ital. carosella),
kastell (ytterst lat. castellum), kornell (ty. -e, ffra. cornille, -eille av vlat.
*cornīcula, fra. cornouille av vlat. *cornu-cula, till lat. cornus), libell (lat.
libellus), morell (ital. -o), muskatell (ty. -er, ytterst mlat. muscatellus,
muskotartad), novell (fra. nouvelle osv., till lat. novellus, ny), pastell (ital. -o :
pasta, deg); alltså ofta ss. i bagatell, kantarell, kapell, kastell, libell, morell,
pastell urspr. av diminutivisk karaktär. - Jfr tablå (lat. *tabulellum). -
Ej suffixalt i rebell (ytterst lat. rebellis, till bellum, krig).
Däremot inhemskt germ. -ell i forell från ty. forelle av -enle.
Vidare i adj. (fra. -el, av lat. -ālis) t. ex. formell, generell, nationell
universell el. det jämförelsevis nya kulturell, med substantiveringarna
naturell o. de på -el (se ovan).
Etymol. motsv. -el i rundel (från ty., av fra. rondelle, dimin. till
ronde), o. i ombildningen persedel (ytterst fra. parcelle av mlat. particella,
liten del).
-else: av lågtyskt ursprung, t. ex. döpelse : fsax. dôpisli, rökelse : lty.
rökels (el. möjl. ags. récels), motsvar. de inhemska avledn. -sel, -sle (se
-sel); ofta även motsvar. lty. ord på -nisse, -ense (besl. med got. -inassus
i t. ex. blôtinassus, dyrkan, av nominalt -in + -at + tu), t. ex. fängelse :
mlty. vengenisse, skickelse : mlty. schickenisse. Stundom närmast från da.,
t. ex. försändelse, salvelse. F. ö. i ett stort antal ny- el. efterbildningar,
i regel till verb (såväl starka som svaga) t. ex. besvärjelse, födelse, kallelse,
styggelse (till vb. styggas vid). Stundom med konkret betyd. ss. bakelse,
fängelse, rökelse, stärkelse.
1. -en (obetonat) i sbst., se under -n.
2. -en i adj. o. adv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
