Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
el. intressanta bildningstyperna företrädda. Ett synnerligen stort antal
förklaras f. ö. i ordbildningsläran.
Detsamma gäller om de många romanska lånordens uppkomst,
där utrymmet icke tillåtit att vid varje sådant redogöra för bildningssättet
eller anföra grundformen.
Betr. dessa senare må vidare anmärkas, att förf. särsk. i de första
häftena av utrymmesskäl underlåtit att anföra mellanliggande
grundformer. Uttr. ’fra. domaine, avledn. av lat. dominus’ innebär sålunda
naturl. ej, att ordet avletts direkt av det latinska; el. ’alkov . . från
fra. alcôve’ ej att lånet icke kan ha skett genom tysk förmedling. Då
emellertid härigenom missförstånd uppstått, har förf. i arbetets senare
del bemödat sig om större fyllighet i framställningen. Detaljuppgifter
i detta avs. måste dock alltjämt förbehållas åt specialordböckerna och
åt specialundersökningar, de senare f. ö. säkerligen ofta fåfänga, då det
i en mängd fall torde bli omöjligt att avgöra om t. ex. ett franskt ord
inlånats direkt el. över tyskan el. möjligen danskan. I fråga om
utförlighet vid behandling av lånorden har jag i alla händelser gått betydligt
längre än någon av föregångarna.
De språkprov, som icke hämtats ur egna samlingar, ha i regel
måst kontrolleras blott efter manuskriptet. Det har varit ogörligt att
ånyo genomgå t. ex. de hundratusental ordboksexcerpten, särskilt med
hänsyn därtill att de — utom för de under arbete varande bokstäverna — ännu
äro blott rent mekaniskt ordnade, alltså utan hänsyn till betydelse
eller ålder; icke ens synonymerna ha ännu hunnit åtskiljas. Att till följd
härav ett eller annat fel insmugit sig, är väl sannolikt. Två årtalsfel ha
rättats i tilläggen: under innanmäte o. kalabalik.
Utförlig citering med angivande av sida har (dock icke alltid)
beståtts de språkprov från egna samlingar, som icke förekommit i
Akademiens, men som visat sig vara äldre än dennas excerpt eller i annat
avseende av särskilt intresse.
I en mängd uttryck, där det gällt att konstatera betydelsen och formen
spelat en underordnad roll, har ’den gamla bibelöversättningen’ el. ’gamla
psalmboken’ citerats ur yngre upplagor, den förra vanl. från den för
den äldre generationen bekanta illustrerade Bonnierska bibeln, som utom
i fråga om stavningen (d för th osv.) synes vara ett avtryck av Karl XII:s
bibel o. i övrigt i stort sett överensstämmer även med Bib. 1541. Att
i regel icke den nya bibelöversättningen anförts, beror naturligtvis därpå,
att det är den förras uttryck och ordförråd, som hittills inverkat på
språkbruket.
I. Erici har i anslutning till en i arbetet förekommande uppgift
stundom daterats till 1642. Den i de sista häftena använda dateringen
’o. 1645’ torde dock vara att föredraga (så även SAOB utom i de tidigaste
partierna).
I vissa fall, där osäkerhet om den riktiga årsbeteckningen gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
