Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.2. Sociala förhållanden och socialstatistik - XVI.2.e. Sjuk- och begrafningskassor, af t. f. förste aktuarien i Statistiska centralbyrån H. Burström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJUK- OCH BEGRAFNINGSKASSOR.
995
tiden framträdt såsom-befrämjare af sjukkasseväsendet, nämligen genom
lagen angående registrerade sjukkassor, af den 30 oktober 1891, hvars
tillkomst utgör en följd af den första arbetarförsäkringskommittéens
arbete.
Enligt denna lag, som emellertid icke innebär något
registreringstvång, kunna sjukkassor, hvilkas reglementen
affattats i enlighet med därom gifna föreskrifter, registreras på
bl. a. följande villkor, nämligen: a) att kassan består af minst
25 medlemmar; b) att styrelsen består af svenska undersåtar och
utgöres af minst 3 personer; c) att kassans medel ej må, förutom till
förvaltningskostnader, användas till andra ändamål än understöd vid
sjukdomsfall samt eventuellt till begrafningshjälp. De förmåner, som
registrerad sjukkassa åtnjuter, äro bl. a. dels en stadgad rättslig
ställning för kassan samt utmätningsfrihet för understöd, som utgår
från densamma, dels rätt till årligt s. k. förvaltningsbidrag,
hvilket efter flera gånger skedda förhöjningar för närvarande utgår
med 1.50 kr. för hvarje medlem till och med 100, l.00 kr. för hvarje
medlem mellan 101 och 300, 0.50 kr. för hvarje medlem mellan 301 och
2,600 samt 0.25 kr. för hvarje medlem därutöfver. Härvid är dock
fäst det villkor, att kassans egna inkomster skola hafva uppgått
till minst lika mycket som det enligt dessa grunder beräknade
förvaltningsbidragets belopp.
Med registrering följer skyldighet för kassan att årligen af gifva
statistisk redogörelse för sin verksamhet.
Enligt dessa genom Civildepartementet offentliggjorda redogörelser
voro år 1898 registrerade 1,075 kassor, med inemot 190,000 medlemmar,
däraf omkring 45,000 kvinnor. I 568 kassor understeg medlemsantalet
100, 394 hade mellan 101 och 300 och endast 85 öfver 300 medlemmar,
däraf blott 5 öfver 2,000. Till 282 kassor ägde endast män tillträde,
till 16 endast kvinnor, hvaremot 777 stodo öppna för såväl män som
kvinnor. - Inkomsterna, som i allt uppgingo till 1,980,615 kr.,
fördela sig sålunda: inträdesafgifter 55,860 kr., regelbundna
delägarafgifter 1,234,632 kr., utdebiterade delägarbidrag 313,335
kr., statsbidrag 143,045 kr., böter o. d. 22,408 kr., räntor
97,606 kr. o. s. v. Bland utgifterna, 1,606,248 kr., ingår kontant
sjukhjälp med 1,158,922 kr., begrafningshjälp med 189,161 kr. och
förvaltningskostnader med 154,714 kr. Kassornas behållning vid 1898
års slut uppgick till 2,886,407 kr., och deras verksamhet under
året lämnade i allt ett öfverskott af 374,367 kr.
I fråga om sjuklighetsförhållandena bland de registrerade kassornas
delägare må anföras följande siffror, utgörande medeltal för åren
1894/98. De insjuknade utgjorde, i förhållande till medlemsantalet,
bland männen 23.4 % och bland kvinnorna 18.8. Sjukdomsfallens antal i
% af delägarnes uppgick för männen till 28.9 och för kvinnorna till
23.2. I medeltal påkallade hvarje sjukdomsfall sjukhjälp under 20.1
dagar. Fördeladt på hela antalet medlemmar blir det sålunda beräknade
antalet sjukdagar 5.5 pr år. Alla dessa tal hafva undergått så godt
som ingen ändring sedan år 1884.
Registreringen omfattades de första åren efter lagens tillkomst
med ringa intresse af kassorna, beroende dels på det då högst
begränsade statsbidraget, dels på en hos den stora allmänheten
inneboende mot-vilja för den offentliga tillsyn, som registreringen
innebär. I den mån statsbidraget höjts har visserligen deltagandet
blifvit lifligare, men fortfarande finnas dock hundratals kassor,
som underlåtit att begagna sig af registreringen, hvilken emellertid
utan tvifvel högst väsentligt bidragit till att trygga sjukkassornas
ekonomiska ställning och gifva stadga åt deras verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
