Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.2. Sociala förhållanden och socialstatistik - XVI.2.a. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALA FÖRHÅLLANDEN OCH SOCIALSTATISTIK.
985
närmare bearbetning. Detsamma gäller en specialundersökning, som
år 1890 verkställdes angående födelseorter för olika åldrar och
civilstånd inom befolkningen i staden Stockholm.
/) Frekvensen af olycksfall under arbetet studerades af 1884 års
kommitté och gjordes sedan till föremål för en särskild undersökning
år 1897. Under mellantiden mellan dessa båda undersökningar
synes åtminstone antalet olycksfall med dödlig utgång hafva ej
obetydligt förminskats, eller från 0’64 till 0*38 på tusen arbetare
inom den egentliga industrien; dock äro dessa siffror icke fullt
säkra. Af olycksfall, som medförde varaktig oförmåga till arbete,
konstaterades år 1897 vid pass 1’82 för hvarje tusental arbetare och
af sådana medförande öfvergående skada 27*44. Sistnämnda siffra är
dock säkerligen för låg och således äfven slutsumman af samtliga
olycksfall, hvilken enligt ofvanstående skulle blifva 29-64 för
hvarje tusental arbetare årligen.
g) Dödligheten inom olika yrken. De utredningar, som härom
åstadkommos af 1884 års kommitté, äro i fråga om metodens fulla
vetenskaplighet de bästa, som blifvit i något land utförda;
tyvärr förringas dock värdet af resultaten genom den delvis mindre
tillfredsställande beskaffenheten af materialet. Såsom hufvudresultat
framgick, att dödligheten bland industriarbetarne var något högre
än inom befolkningen i dess helhet. Hvad angår speciella yrken,
beräknades (för åren 1879 82), att återstående medellivslängden
utgjorde vid 30 års ålder:
Bruksarbetare, kolare. 38’4
Timmerhuggare, sågare 38’2
Snickare.................. 35’8
Spinnare och väfvare. 35’5
Mjölnare................... 35’?>
Garfvare.................. 35’2
Grufarbetare............, 34’8
Ar. l Ar.
Skomakare............... 34’8
Smeder___.................. 34’5
Skräddare................. 34’4
Murare, stenläggare ... 33’3
Målare..................... 32’2
Maskinarbetare.......... 32’1
Bagare..................... 31’8
Ar.
Urmakare................. 31’4
Slaktare................... 30’8
Kopparslagare........... 30’5
Boktryckeriarbetare.... 29 O
Guldsmeder............... 27’6
Tobaksarbetare.......... 25*4
Bokbindare............... 24’0
En närmare undersökning utvisade dock, att dessa betydande
skillnader endast till en mindre del kunna tillskrifvas yrkets
direkta inverkan. I främsta rummet beror dödligheten på, huruvida
yrket är företrädesvis förlagdt till landsbygden eller till
städerna samt huruvida det lämnar större eller mindre tillfälle
till tidiga och talrika giften. Ännu en omständighet af betydelse
är naturligtvis, att åt vissa yrken företrädesvis ägna sig personer
af starkare kroppskonstitution, åt andra åter företrädesvis personer
af svag sådan.
Undersökningen i fråga omfattade äfven dödsorsakerna för våra
industriarbetare äfvensom för vissa andra yrken. I fråga om städerna
torde resultatet vara fullt pålitligt, och detsamma gifver vid
handen, att för manliga arbetare dödsorsaken i 43’2 % af fallen
utgjordes af sjukdomar i andedräktsorganen, medan våldsamma
dödsorsaker bortryckte l Ts % sjukdomar i matsmältningsorganen
9’i % hjärn- och nervsjukdomar 7’s % infektionssjukdomar 7*6 %,
konstitutionella sjukdomar 7*5 %, sjukdomar i cirkulationsorganen
5’8 % i urin- och könsorganen Õ"6 % öfriga sjukdomar 2’i % För de
särskilda yrkena framträda stora olikheter, men de absoluta talen
äro ofta så små, att resultatet blir osäkert. Äfven är bearbetningen
af materialet i detta fall mindre tillfredsställande än annars,
hvilket förhindrar att draga närmare slutsatser.
C) Enskilda undersökningar. De förnämsta af dessa äro de, som
utgifvits af den redan förut i detta arbete berörda LorénsTca
stiftelsen, grundad genom testamente af V. Loren. Flertalet af dessa
skrifter behandla Sveriges sociala förhållanden, delvis inom förut
ej berörda områden, och äro till större delen af ganska högt värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
