Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.1. Arbetarlagstiftning. Af fil. dr A. Raphael, Stockholm - XVI.1.c. Fackföreningar. Arbetsinställelser - XVI.1.e. Olycksfalls-, invaliditets- och ålderdomsförsäkring. Ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FACKFÖRENINGAR. ARBETSINSTÄLLELSER.
971
Fackföreningar. Arbetsinställelser.
Den svenska fackföreningsrörelsens historia är nära förbunden med
socialdemokratiens. Utom sjukkassor och dylika understödsföreningar
fanns det före 1882 inga andra arbetarorganisationer än, i
åtskilliga af rikets städer, de s. k. »arbetarföreningarna»,
sammansatta af hvarjehanda element, med mycket allmänna och
obestämda program, mest åsyftande bildning, förströelse och
socialt umgänge de olika klasserna emellan. Kroppsarbetarne
utgjorde minsta delen; småhandt-verksmästare lämnade däremot en
väsentlig kontingent. Åtskilliga misslyckade strejker från medlet
af 1870-talet gjorde emellertid behofvet af verkliga fackföreningar
snart aktuellt. De första dylika föreningarna tillkommo 1882. Under
1883/84 afstannade utvecklingen i följd af den L. O. Smithska
»ringrörelsen», som för en tid upptog arbetarnes intresse, men år
1885 var fackföreningsarbetet åter i full gång. Vid denna tidpunkt
var det också, som socialdemokratien började eröfra föreningarna,
särskildt Stockholms. Allt flera föreningar skickade socialistiska
ombud till »fackföreningarnas centralkommitté» och anslöto
sig till det socialdemokratiska partiet. Men samtidigt pågingo
äfven andra sammanslutningsarbeten - de lokala föreningarnas till
»arbetarkommuner» (hvilka till ett antal af 19 voro representerade
på 1898 års fackföreningskongress) och föreningars i samma yrke
till nationella fackförbund.
Den nuvarande arbetarorganisationens hufvuddrag äro följande. I rent
politiskt afseende utgör »arbetarkommunen» sammanfattningen af de
särskilda fackföreningarna inom en plats; genom kommunen tillhöra
dessa det socialdemokratiska arbetarpartiet. I fackligt afseende
utgöra föreningarna i allmänhet »afdelningar» af det nationella
fackförbundet; samtliga förbund (jämte föreningar, som ännu ej
bildat sådana) sammanfattas i landsorganisationen.
Afdelningen erlägger till förbundet dels inträdes-, dels
periodiska afgifter för hvarje medlem. Ledningen af förbundets
verksamhet handhafves af förbundsstyrelsen (på ort, där flera
afdelningar finnas, kan äfven platsstyrelse inrättas); dess
verkställande tjänsteman är förtroendemannen (stundom äfven benämnd
expedi-tionsforanden); en förbundskassör förekommer därjämte i vissa
förbund. Högsta myndighet i förbundsangelägenheter är den tidtals
sammanträdande kongressen. När en af förbundsstyrelsen godkänd
fordran på ändrade arbetsvillkor icke beviljats af arbetsgifvaren
och arbetsnedläggelse däraf blifvit en följd, åtnjuta del-tagarne
understöd ur förbundets reservfond. Äfven andra understödskassor,
såsom till reshjälp, begrafningshjälp m. m., förekomma.
Den år 1898 bildade landsorganisationen har i sekretariatet sitt
verkställande organ, i representantskapet sin lägre, i kongressen
sin högre beslutande myndighet.
Den 31 december 1900 var medlemsantalet i nedanstående fackförbund
följande:
Läderarbetarnes____ 490
Spårvägsmanna-____ 485
Kemisk-tekniska in-
d ustriarbetarnes.... 398 Sadelmakarnes o. ta-
petserararb:s.......__ 350
Handskmakeriarbetar-
nes........._______ 190
Summa 60,595 1,840 Tunnbinderiarb:s...... 500
Den 30 juni 1898 var motsvarande siffra 53,006, hvartill kom antalet
i fristående fackföreningar, eller 5,334; tillsammans alltså 58,340
medlemmar, motsvarande 20’2 % af landets samtliga industri- och
grufarbetare, hvilka år 1897 utgjorde 288,059.
Järn- och metallarb:s Transportarbetarnes . Grofarbetarnes
13,318 5,471 5,460
Skrädderiarbetarnes . . Tobaksarbetarnes._ __ Sågverks-
och bräd-
1,805 1,619
Stenhuggarnas ......... Träarbetarnes ......... .
5,000 4,81õ
gårdsarbetarnes ..... Bruks- och grufarbe-
1,512
Murarnes
3,410
tarnes
1,070
Typografernas
3,200
Bokbinderiarb:s .
899
Skoarbetarnes .........
3,000
Bleck- o. plåtslageri-
Målarnes
2,500
arbetarnes
830
Bageriarbetarnes ....... Gjuteriarbetarnes .....
1,900 1,840
Tex t ilarbetarnes ....... Tunnbinderiarb:s ......
533
500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
