Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Öfversikt af näringslagstiftningen. Af generalkonsult kammarherre A. Berencreutz, Köpenhamn - XV.e. Patent, af öfveringeniören i Patent- och registreringsverket N. Rahm - XV.f. Varumärken, af öfveringeniören i Patent- och registreringsverket N. Rahm - XVI.1.e. Olycksfalls-, invaliditets- och ålderdomsförsäkring. Ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARUMÄRKEN.
963
värde och hindrade deras realiserande inom industrien. Af dessa
anledningar hafva flera förslag framkommit i syfte att bereda
lättnader i utöfningstvånget, och slutligen har riksdagen
år 189G hos regeringen anhållit om utredning, huruvida utan
olägenhet det nu stadgade utöfningstvånget kunde ersättas med
s. k. licenstvång. Frågan härom är för närvarande beroende på
regeringens pröfning.
Det förtjänar här omnämnas, att. den svenska patentlagen för icke så
länge sedan modifierats i sådan riktning, att öfverenskommelse kan
ingås med annan stat, att båda tillsammans bilda ett gemensamt
ut-öfningsområde, så att en i den ena staten lagenligt utöfvad
uppfinning anses utöfvad äfven i den andra. Hitintills har
visserligen ingen sådan öfverenskommelse träffats, men stadgandet har
dock i alla fall sin betydelse såsom ett bevis, att Sverige för sin
del Önskar stöda de sträf-vanden i denna riktning, som för närvarande
i utlandet alltmer allmänt och kraftigt börja göra sig gällande.
Tab. 156, sid. 962, lämnar en öfversikt öfver de af patentmyndigheten
beviljade patentens antal. Med smärre afvikningar har detta antal
stadigt vuxit, från 206 år 1885 och 464 år 1886 till 889 år 1898
och 1,053 år 1899. En särskild ställning intager året 1897,
då antalet patent uppgick till 1,149, beroende denna hastiga
ökning, jämte den andel däri, som föranleddes af den detta år i
Stockholm hållna allmänna konst- och industriutställningen, till
mycket väsentlig del på den just vid denna tid öfverallt lifliga
uppfinnarverksamheten inom velocipedindustrien samt karbid- och
acetylenbelysningsindustrierna.
Yarumärken.
Sedan de gamla skråordningarna eller fabriks- och
handtverksordningarna, i hvilka talrika stadganden förekommo om
varors förseende med stämplar och märken, småningom blifvit till
större delen upphäfda, öfverlämnades genom kungl, kungörelsen den 13
juni 1862 åt fabrikanterna och handtverkarne sljäfva att, om de så
funno för godt, å sina arbeten sätta egna stämplar eller märken samt
offentligen tillkänn agi f va dessa stämplars eller märkens utseende
och beskaffenhet. Det skydd, som en näringsidkare på grund af denna
1862 års kungörelse och några hit hänförliga paragrafer i strafflagen
kunde påräkna för sitt varumärke, var likväl ganska osäkert, och
i den mån industrien utvecklades och afsättningsområdet för dess
alster vidgades, blefvo också olägenheterna af det bristfälliga
varumärkesskyddet alltmer kännbara. För att af hjälpa dessa brister
utarbetades genom en af regeringen tillkallad kommitté ett förslag
till ny förordning, afseende att bereda ett verksammare skydd åt
varumärken och fabriksstämplar, men detta förslag ledde icke till
vidare resultat, enär under tiden ett nytt uppslag skett i frågan. På
svenska riksdagens initiativ hade nämligen inom de tre nordiska
rikena, Sverige, Xorge och Danmark, ett gemensamt lagstiftningsarbete
tagit sin början och för-anledt utarbetandet af växellagar af
lika innehåll för dessa tre stater. Nu önskade man fortsätta
den inslagna vägen äfven i fråga om varumärkeslagstiftningen,
och af denna anledning tillsattes en gemensam kommitté, hvilken
utarbetade i allt väsentligt lika förslag till varumärkeslagar för
nyssnämnda tre länder. Efter att i vissa hänseenden hafva blifvit
något modifieradt antogs det svenska förslaget af 1884 års riksdag
och trädde i kraft den l januari 1885 samt är ännu gällande, med
de ändringar som skett genom lagen den 5 mars 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
