Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII.4. Postväsendet. Af aktuarien i Generalpoststyrelsen R. Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POSTVÄSENDET.
917
Märkligt att omtala, omhägnades postinrättningen i hög grad under
Karl XII:s regering. År 1704 utfärdades från fältlägret i Jaroslav en
instruktion för postverkets styrelse, hvilken författning först 159
år senare ersattes med en instruktion för Generalpoststyrelsen. En i
flera hänseenden förtjänstfull postmästarinstruktion af år 1707 har,
äfven den, i vissa hufvuddrag förblifvit gällande ända in i nyare
tider. Under Karl XII:s sista år utfärdades en kungl, förordning,
hvarigenom postverket förenades med gästgifverierna, hvilka sålunda
blefvo posthåll. Sex särskilda slags poster inrättades, nämligen
ständig post, paketpost, ryttarpost, rännepost, ridpost och extra
post. Den stort anlagda utveckling af postinrättningens verksamhet,
som afsågs med ifrågavarande kungl, förordning, hvilken i mycket stod
framom sin tid, kom dock aldrig till utförande, enär efter konungens
död allt bestämdes skola förblifva vid det gamla. Härefter följde ett
ganska långvarigt stillestånd i det svenska postverkets utveckling.
Från 1820 är sedan att anteckna införandet af särskildt
tidningsporto,* som emellertid 1824 utbyttes mot en
bevillningsafgift, lämpad efter tidningarnas storlek, för hvilken
afgifts kontrollerande infördes en karta-sigillata-stämpel, som
borde hvarje tidningsexemplar åsättas. År 1830 meddelades föreskrift
därom, att betingad eller gästgifvarskjuts borde, i stället för
posthemmansskjutsen, anlitas för befordran af de flera nya poster,
som vid denna tid inrättades. Sistnämnda år vidtogs en genomgripande
omreglering af inrikes breftaxan, i det att till grund för taxeringen
lades - i stället för, såsom förut, antalet postanstalter, som ett
bref hade att passera - afståndet mellan afgångs- och ankomstorterna,
hvarigenom infördes ett fullständigt zonsystem med elfva olika
portosatser. År 1849 meddelades föreskrift rörande befordran med
post äfven af försändelser med angifvet värde. Den l juli 1855 är
en bemärkelsedag i svenska postverkets annaler. Från sagda tidpunkt
infördes nämligen det uniforma portot för enkelt bref utan afseende
på våglängden. Samtidigt härmed infördes ock bruket af frimärken
äfvensom af fasta breflådor. Vid samma tid medgafs af riksdagen,
att blifvande öfverskott å postverkets inkomster finge disponeras
till postverkets egen utvidgning och förbättring. Med 1861 års
ingång upprättades de s. k. poststationerna, med inskränkt
befogenhet i afseende å postutväxlingen och underordnade de
fullständiga postanstalterna: postkontoren. År 1863 inrättades
å statens järnvägar en fullständig p ostkupé expedition, rikets
första ambulanta postanstalt. Ar 1866 kommo postanvisningar och
postförskott i bruk och redan 1864 korsbandsförsän-delser mellan
inrikes orter, efter det att sistnämnda slags försändelser redan
länge blifvit utväxlade med utlandet.
I hög grad betydelsefull för svenska postverket var den tid
(1867/89), under hvilken detsamma förestods af A. W. Roos. Af
märkligare förbättringar, som under hans ledning åstadkommos, må
nämnas: att år 1869 brefportot till Norge och Danmark nedsattes
till samma belopp som för inrikes befordran; att år 1870 samtliga
återstående posthemman befriades från åliggandet att besörja
posternas fortskaffande; att år 1872 stämpelafgiften för tidningar
utbyttes mot en efter prenumerationsprisen lämpad befordringsafgift;
att samma år frankokuvert och brefkort infördes samt assuransväsendet
ömhudades; att åren 1872 och 1881 allmänna författningar utfärdades
rörande villkoren för postutväxlingens besörjande; att år 1873
den vissa myndigheter samt ämbets- och tjänstemän tillerkända
s. k. fribrefsrätten indrogs; att sistnämnda år jämväl indrogs
kronobrefbäringen, ett vissa hemman ålagdt besvär att fortskaffa
ämbetsskrifvelser, och inrättades, till denna brefbärings ersättande,
ett högst betydligt antal nya postgångar och post-
* Intill år 1685 hade postverket att ej blott fortskaffa utan
äfven - författa »ordinarie posttidender». Därefter var portofrihet
fortfarande medgifven för den officiella och, längre fram, några
få andra privilegierade tidningar. Först 1820 öfvertog postverket
i vidsträcktare mån tidningars spridning mot särskildt porto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
