Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII.1. Järnvägarna. Af byrådirektören i Järnvägsstyrelsen G. Welin - XIII.1.a. Järnvägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XIII.
SAMFÄRDSMEDEL.
1. JÄRNVÄGARNA.
Byggandet af järnvägar begynte i Sverige sent men har, efter det
att detsamma ändtligen begynt, fortsatts med stor energi, öfver
hufvud utgör det svenska järnvägsnätet, sådant det nu vid tjugonde
århundradets ingång befinner sig, den största ekonomiska bragd,
som det 19:e seklet har att för vårt land omförmäla.
Järnvägarnas egentlige föregångsman i Sverige är grefve A. E. von
Rosen (1797/1886). Ar 1845 erhöll denne tillstånd att anlägga
järnvägar i de mellersta och södra delarna af landet efter en
storartad om ock något vidtsväfvande plan - hvilken för öfrigt
till sina grunddrag ganska nära sammanfaller med våra nuvarande
statsbanors. Ehuru von Rosen, på grund af den allmänna tvekan
att inlåta sig på det vidtutseende företaget, icke förmådde i
praktiken genomföra mer än en ringa del af sina planer, lyckades
han dock genom sin oförtröttade verksamhet göra sin åskådning om
järnvägarnas nödvändighet gällande. I motsats till Rosens plan om
landets utrustande med ett system af enskilda järnvägar beslöts
emellertid af 1853 års riksdag, att hufvudlinierna skulle anläggas
såsom statsbanor.
Uppdraget att utföra detta beslut lämnades år 1855 åt den redan
såsom framstående kanalbyggare kände Nils Ericson (1802/70),
hvilken för detta
TAB. 144.
Längden, i kilometer, af Sveriges järnvägar.
Vid slutet af år
Statsbanor.
Enskilda banor.
Summa.
Däraf i
Efter spårvidd.
Södra Sverige.
Norra Sverige. 2
Bredspår i ga banor.
Smalspåriga banor.
1860 ____ .........
303 869 1,118 1,513 1,956 2,385 2,613 3,269 3.849
204 416 590 2,168 3,923 4,505 5,405 6,486 7.352
507 1,285 1,708 3,681 5,870 6,800 8,018 9,755 11.201
375 1,138 1,561 3,344 5,075 5,602 6,438 7,234 8.311
132 147 147
337 804 1,288 1,580 2,521 2.890
496 1,177 1,457
2,996 4,638 5,508 6,343
7,744 8.691
11
108 251 685 1,241 1,382 1,675 2,011 2.510
1865
1870 ..... ......
1875 ...............
1880
1885
1890
1895
19001 ...............
1 Provisoriska tal. - 2 De fem norrländska länen samt Kopparbergs
län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
