Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII.i. Lots- och fyrväsendet, lifräddningsanstalter för skeppsbrutna, af lotskapten E. Smith, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOTS- OCH FYRVÄSENDET. LIFRÄDDNIKGSANSTALTERNA FÖR SKEPPSBRUTNA.
881
Lots- och fyrväsendet. Lifri’iddningsanstjilterna för
skeppsbrutna.
Lots- och fyrinrättningarna samt lifräddningsanstalterna
för skeppsbrutna bilda i Sverige ett enda verk, benämndt
Lotsverket. Detta verk lyder under Lotsstyrelsen.
Redan i midten af 1500-talet funnos föreskrifter, som stadgade, att
den, som efter att hafva åtagit sig lotsning satte fartyget på grund,
hade förverkat sitt lif, såvida icke grundstötningen varit en följd
af sjögång och våldsam storm. Lots-verket såsom statsinstitution
räknar sina anor från Karl XI:s tid. Ar 1655 erhöllo kronans lotsar
vissa hemman, som befriades från onera, mot skyldighet för ägarne
att betjäna företrädesvis kronans fartyg med lotsning. Efter hand
som krigsflottan ökades, utvidgades äfven lotsväsendet. Ar 1687
inrättades lotsdirek-törsämbetet. Ar 1774 infördes lotspliktigheten,
eller skyldigheten för de fartyg, som kommo från öppen sjö, att
anlita kronolots. Prickar och andra sjömärken voro redan under
medeltiden i bruk, men under Gustaf I:s regering anbefalldes
år 1550 skärgårdsbönderna att såväl inom- som utomskärs utmärka
grunden med kvastprickar. Numera utprickas farlederna sålunda, att
man å den ena sidan har rödmålade ruskprickar, å den andra svart-
och hvitmålade slätprickar.
Rörande fyrväsendet må anmärkas, att Kullens fyr i Skåne är den
äldsta (inom det nuvarande Sverige) och uppfördes redan 1560. Det
är dock först efter år 1800, som fyrväsendets utveckling gått raskt
framåt. Det första fyrskeppet utlades 1844 vid Falsterboref.
IÀf räddningsväsendet daterar sin uppkomst från slutet af 1600-talet
men var då upplåtet åt enskilda personer. Först år 1855 bildades den
första af staten underhållna lifräddningsstationen, men härefter
utvecklades lifräddnings-väsendet tämligen snabbt till hvad det
nu är.
Segling sbeskri f ning öfver Östersjön utgafs redan 1644 af kaptenen
i amiralitetet Johan Månsson, hvilken äfven utgaf ett slags sjökort
öfver Östersjön. Ett bättre sådant utgafs 1694 af kapten Gädda,
men först 1737 påbörjades bildandet af ett sjökarteverk. Numera
finnas utmärkta sjökort öfver rikets kuster. För Sjökarteverket
redogöres närmare under artikeln De officiella kartverken.
Lotsstyrelsen, som fungerar enligt instruktion af den 14 oktober
1898, består af en generallotsdirektör såsom chef samt tre ledamöter,
af hvilka en är chef för kanslibyrån, en chef för lotsafdelningen
samt en öfverfyringeniör och chef för fyringeniörkontoret. Chefen
för lotsafdelningen förordnas endast för viss tid. - Styrelsens
fasta personal uppgick år 1899 till 16.
Lotsverkets nuvarande organisation är af år 1881. Hikets kuster
och närliggande farvatten äro fördelade i åtta lotsfördelningar,
med namn efter de städer, där fördelningscheferna äro bosatta,
nämligen Luleå, Sundsvalls, Stockholms, Visby, Norrköpings,
Kalmar, Malmö och Göteborgs. Hvarje lotsfördelning förestås af en
lotskapten. Lots-kaptenerna uttagas i regeln antingen ur Flottans
officerskår eller bland lotslöjtnanterna, af hvilka i hvarje
fördelning finnes en, fungerande såsom lotskaptenens närmaste man
och ställföreträdare. Äfven lotslöjtnanterna uttagas i allmänhet
ur Flottans officerskår eller dess reserv.
Sveriges land och folk.
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
