Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII.e. Inrikes sjöfarten, af kapten G. Wallenberg, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN INRIKES SJÖFARTEN.
873
Roslagsskntan, som leder sitt ursprung från 1600-talet, är
alldeles öppen samt försedd med ett stort segel, fästadt på en bom,
ungefär på samma sätt som »mesan» på en skonare - äfvensom med en
fock. Konstruktionen är synnerligen elegant, fastän fyllig. Typens
benämning härledes från Roslagen, eller kustlandskapet närmast
ofvanför Stockholm.
Blekingsekan slutligen hörer, såsom namnet antyder, företrädesvis
hemma i Blekinge. Denna båt är lastdryg och lättrodd, god kryssare
och lätt att manövrera samt har stor länsningsförmåga. Den begagnas
äfven för fiske i öppen sjö, i hvilket fall den har ett enda,
mycket stort råsegel; annars har den jämte storsegel åtminstone
äfven focksegel.
Roslagsskula.
Foto. FR. G-. KLEMMIXG, Stockholm.
Hela den inrikes sjöfarten i vårt land år 1898 - oafsedt fartyg
om mindre än tio ton äfvensom färder inom resp. hamnområden -
omfattade 213,813 ankomna fartyg, med en sammanlagd dräktighet af
21,847,437 ton. Häraf voro 144,123 ångfartyg om 18,205,661 ton,
hva-dan ångfartygen representera 66 % af antalet och ej mindre än
83 % af tonnaget. - Angående trafiken å våra kanaler lämnas några
uppgifter under den särskilda rubriken för dessa i det följande.
Erinras må, att i de flesta länder den inrikes sjöfarten förbehålles
den inhemska flaggan. I Sverige hafva dock norska fartyg härutinnan
enahanda rätt som de svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
