Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.d. Metall- och maskinindustrien, af lektorn vid Chalmers tekniska läroanstalt fil. dr C. R. Ekstrand, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRIEN.
799
Huskvarna etablissement, vid ån af samma namn i närheten af
Jönköping, har mycket gamla anor. Ursprungligen anlades det (1680)
för gevärstillverkning för statens räkning men öfverläts 1757 till
enskild person och har sedan undergått åtskilliga omvandlingar samt
äges nu af Huskvarna vapenfabriks aktiebolag (1867). Tillverkningen
utgöres hufvudsakligen af symaskiner efter Singers system med däri
vidtagna förbättringar, velocipeder, jaktgevär, kaminer och andra
gjut-godsartiklar. Tillverkningsvärdet är omkring 2,900,000 kr. och
arbe-tarnes antal 1,085.
Trollhättans gjuteri och mekaniska verkstad vid de berömda
Trollhättefallen, Sveriges första egentliga lokomotiv verkstad,
anlades 1847, hufvudsakligen för tillverkning af gjut-gods m. m. för
kvarnar, sågar, gruf-drift m. m. äfvensom turbiner, hvilken senare
artikel fortfarit att vara en specialitet för denna verkstad. Un-
Symaskin från Huskvarna.
der firma Nydqvist & Holm utvecklades den hastigt, och i början af
1870-talet infördes tillverkningen af lokomotiv, som sedermera varit
ytterligare en specialitet för etablissementet. Verkstäderna torde
numera kunna lämna ett lokomotiv i veckan. En stor del af de vid
fabrikationen använda verktygsmaskinerna äro tillverkade vid själfva
fabriken. Utom turbiner och lokomotiv tillverkas här äfven pumpverk
för städers vattenledningar, järnbroar m. m. Tillverkningsvärdet
är omkring 2,000,000 kronor och arbetarnes antal 793.
Motala mekaniska verkstad, en tid den största industriella
anläggningen i Sverige, belägen på den punkt, där Göta kanal
utmynnar i sjön Vättern, anlades af Göta kanalbolag 1823 under
öfverinseende af engelsmannen Daniel Fraser, utvecklades mycket
hastigt under skicklig ledning och utrustades med de bäst kända
verktygsmaskiner för tillverkningar inom snart sagdt alla branscher
af järnförädling, såsom handels- och krigsångfartyg, mudderverk,
lokomotiv, ångpannor, järnvägsvagnshjul, plåt, fasonjärn, räls-,
hjul- och kanonband m. m. Under tiden införlifvade ägarne äfven andra
mekaniska verkstäder, skeppsvarf och järnbruk med hufvudaffären
vid Motala men tvungos af missgynnande konjunkturer i slutet af
1880-talet att ombilda affären, då den ursprungliga verkstaden
öfvertogs af Motala verkstads nya aktiebolag (1892). Tillverkningen,
som några år förut varit tynande, har nu in-trädt i ett andra
skede af hög lifaktighet. I synnerhet har lokomotivtillverkningen
tagit fart. Denna sattes i gång redan 1861; år 1865 nedlades den
visserligen, men tio år senare upptogs den ånyo. Under nuvarande
ägarne har tillverkningen utgjort i medeltal 12 lokomotiv
pr år men har på den allra sista tiden så ökats, att den för
närvarande torde vara uppe i den fyrfaldiga leveransförmågan,
eller af ett lokomotiv pr vecka. Vid sidan af denna hufvudprodukt
tillverkas här smältstycken och göt, stångjärn, valstråd,
tunnplåt, stora skeppsmaskiner för krigs- och handelsfartyg,
turbiner, ångfartyg, järnvägs- och andra broar, diverse järn- och
metallgjutgods. Arbetarnes antal är 1,143. I samband med Lindholmens
mekaniska verkstad (med slip och torrdocka) vid Göteborg utföras
beställningar å pansarfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
