Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm - X.d. Metall- och maskinindustrien, af lektorn vid Chalmers tekniska läroanstalt fil. dr C. R. Ekstrand, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRIEN.
789
Öfriga kemisk-tekniska fabriker.
Bland alstren af dessa fabriker märkas skrifbläck, kolsyra,
fruktetrar, asep-tin och alla slags antiseptiska medel, håroljor,
pomador, lanolin, mjölksyra, lack m. m. Bland äldre mera kända
fabrikat må nämnas Henrik Gahns amykosaseptin, hvari borsyra och
pepparmyntolja, bland nyare stomatol, hvari terpineol, och salubrin,
hvari ättiketer äro de verksammaste beståndsdelarna.
En ny industri för Sverige är tillverkningen af flytande kolsyra,
som dateras från början af 1890-talet och numera bedrifves vid
3 fabriker, nämligen tvenne på Löfholmen invid Stockholm samt en
nyligen anlagd vid Limhamn i Skåne. Hela tillverkningen vid de båda
förstnämnda år 1898 uppgick till 3,324 deciton.
10. METALL- OCH MASKININDUSTRIEN.
Denna stora grupp, i tekniskt hänseende den betydelsefullaste inom
hela den svenska industrien, kan efter tillgängliga officiella
statistiska data för år 1898 fördelas på följande sätt:
Fabriker. Arbetare. Tillverkningsvärde.
Järn- och stålvaror
. .. 540
17,035 3,374 5.441
885 22.295 779 112
. 45,828,000 kro 9,803,000 9,710,000 6,075,000
53,044,000 1,783,000 239,000
nor.
Andra metallarbeten .....
.... 271
Fartyg och båtar
71
Yagnar och åkdon
50
Maskiner och redskap
369
Instrument
55
Ur .................................
7
Summa 1,363 49,021 126,482,000 kronor.
Erinras må, att här icke ingår tillverkningen af råvaran, järn och
stål eller andra metaller, hvilken behandlats redan i det föregående
under afd. Bergshandtering.
Redan före den stora omhvälfning i industrien, som uppfinningen
och fullkomnandet af ångmaskinen i slutet på 18:e århundradet och
dess öfverförande hit i början af det 19:e åstadkom, hade inom den
tidens maskinindustri flera svenskar gjort sig bemärkta såväl genom
teoretiska arbeten som genom praktiska tillämpningar, hvarom man
erinras genom namnen Polhem, Rinman, Nordewatt, Broling m. fl.,
hvilkas rad erhåller en värdig afslutning med det af den högt
förtjänte bergsmannen P. Lagerhjelm, genom hvars uppfinning (1826)
af en maskin för profning af järn och stål uppslaget blef gifvet
till de numera allmänt införda mekaniska materialprofningarna,
hvilkas betydelse för alla slag af byggnadskonst och därigenom
äfven för maskinindustrien i allmänhet ej kan öfverskattas.
Någon själfständig maskinindustri i nutida bemärkelse fanns
visserligen ej då hos oss, utan denna var sammankopplad med
framställ-
Svtriges land och folk.
50 "j"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
