Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAROR AF STEN, LERA, KOL OCH TORF.
773
Ofvanstående tal vittna om en betydande ökning af porslinets
användning i vårt land. Trots de frambragta alstrens förträfflighet,
som förr eller senare torde försäkra dem om en marknad i utlandet,
har exporten hittills varit obetydlig och mestadels gått till
Norge. *
Kakel- och lergortstillyerkningen.
Kakelugnar, sten- och lergods torde i Sverige ha börjat tillverkas
på 1600-talet, intill hvilken tid och än senare öppna spisar
användes. Genom kakelugnsmakaren A. J. Westman bragtes på 1840-talet
kakeltillverkningen betydligt framåt. Till kakel användes plastisk
hvarfvig lermärgel, och dylik förekommer på många ställen öfver
hela landet. Leran i närheten af Uppsala har sedan gammalt haft
det bästa anseende som kakellera och därför afyttrats såväl till
andra svenska städer som ock till utlandet.
Kakelindustrien har på senare åren utvecklat sig till rikare
orna-mentik och större omväxling i mönster och glasyrfärger,
så att de bättre kakelugnarna närma sig och äfven kallas
»majolika». Rörstrands praktfulla maj olikakakelugn ar tillverkas
af utländska råmaterial.
Vid några kakelfabriker tillverkas äfven af vanlig plastisk lera
krukor och fat, med eller utan glasyr. För saltglaserade lervaror
eller s. k. stengods användes däremot eldfast lera, och denna
industri har nått en betydande utveckling vid Höganäs och Skromberga,
Vid in- och utförsel äro kakel- och krukmakeriarbeten sammanförda med
fajans - se här ofvan under artikeln porslin. Hvad tillverkningen
inom landet angår, uppskattades den år 1898 till ett värde af
1,658,000 kronor för kakel samt 1,151,000 kronor för lergodset.
Kalk.
Flera geologiska formationer, såsom urformationen, den siluriska,
kambriska och kritformationen, lämna råmaterialet för industriellt
tillgodogörande af kolsyrad kalk. Vid kalkbruken brännes kalksten
till osläckt kalk, vid kritbruken slammas och renas den naturligen
förekommande lösa kritan.
Kalkbruk förekomma i 13 af rikets län. Största antalet ligger i
Skåne, hvarefter komma Skaraborgs, Örebro och Gottlands län. Ar
1898 uppgick hela antalet kalkbruk till 71 och arbetarnes antal till
1,047. Tillverkningen omfattade 1,838,150 hektoliter och värderades
till 1,393,000 kronor. Kritbruken voro 10, med 96 arbetare och en
tillverkning af 123,153 deciton, som värderades till 185,000 kronor.
* Nedsättningen i exportsiffrorna år 1899 torde åtminstone
delvis bero på det flera gånger berörda förhållandet, att våra
utförselssiffror till Norge äro, efter mellanrikslagens uppb af
vande, mycket ofullständiga.
Sveriges land och folk
49 f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
