Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
764 X.
TILLVERKNINGSINDUSTRI.
märken af medeltidens konstfärdighet i behandlingen af våra naturliga
stenarter. Från 1700-talet framstår särskildt Stockholms slott såsom
ett arkitektoniskt mästerverk äfven hvad angår tillgodogörandet
för olika ändamål af en mängd olika byggnadsmaterial. På allra
sista tiden hafva i synnerhet i de större städerna, framför allt
Stockholm, offentliga och enskilda byggnader börjat uppföras med
ytbeklädnad af naturlig sten.
Lugnas stenbrott, i Västergötland.
De stenarter, som mest användas, äro granit och gnejs, kalksten och
marmor af olika formationer, sandsten från kambriska och siluriska
formationen, porfyr, skiffer m. fl. Af granit finnas flera slag,
hvilkas struktur och färg bäst framträda efter slipning. I
grafvårdarna på våra större kyrkogårdar kan man få se en vacker
profkarta på grå, grön, röd, svart m. fl. mellanliggande nyanser
af granit. Granit-artad sten, som i dagligt tal kallas gråsten,
förekommer i de flesta landskap, men de förnämsta granitbrotten
ligga i Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge, Småland, Östergötland
och Uppland. Utom granit brytas också porfyr, marmor, kalksten,
sandsten, tälgsten, fältspat och skiffer.
Porfyr från Dalarne (Älfdalen och Orsa), marmor från Kolmården samt
tälgsten från Jämtland användas förnämligast till prydnadsföremål,
såsom urnor o. d., kalksten och sandsten i stor omfattning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
