Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.b. Bryggerierna, af bryggmästaren A. Heljestrand, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNEN.
721
Sålunda har öltillverkningen mer än fördubblats sedan åren 1871/75;
och hela årstillverkningen af maltdrycker torde för närvarande
uppgå till omkr. 1,550,000 hl. öl, omkr. 50,000 hl. porter samt
omkr. 1,200,000 hl. svagdricka.
-Bryggeriernas antal uppgick, enligt officiella siffror, år 1880
till 374 och 1890 till 554 samt torde år 1899 vara omkring 600,
af hvilka de flesta (och minsta) äro belägna på landsbygden och
afsedda för svagdrickstillverkning. De egentliga lagerölbryggerierna
ligga mestadels i eller invid städerna, af hvilka Stockholm, med
en årlig öl- och portertillverkring af vid pass 550,000 hl., och
Göteborg, med omkr. 250,000 hl., äfvensom Gäfle, Malmö, Norrköping,
Sundsvall, Uppsala, Karlskrona, Helsingborg, Eskilstuna m. fl. hafva
att uppvisa tidsenliga bryggerier med betydande öltillverkning. Den
hittills högsta årstillverkningen i något svenskt bryggeri torde
vara omkring 120,000 hl. öl.
Enär, såsom ofvan nämnts, vår moderna bryggeriindustri har sina
rötter i den tyska, äro de svenska ölbryggerierna, äfven de
som uppförts af svenska verkstäder - af hvilka W. Wiklunds i
Stockholm är den förnämsta i denna bransch -, inrättade efter
tyska förebilder. Lättheten för våra bryggare att i Tyskland
och Österrike inhämta icke blott teoretiska kunskaper utan äfven
kännedom om alla praktiskt tillämpade framsteg inom yrket har gjort
egna ansträngningar för teknikens fulländande mindre nödvändiga;
och då dessutom den sporre till uttänkande af bättre metoder,
som ligger i en väl afvägd tillverkningsskatt, hos oss saknas, ity
att maltdryckstillverkningen är skattefri, kan det knappast väcka
förvåning, att vår bryggeriindustri i tekniskt hänseende visar föga
originalitet. Om sålunda tillverkningssättet i hufvudsak liknar
det tyska - på de allra sista åren hafva enstaka nyheter försöksvis
införts från Förenta staterna -, så har däremot försäljningssättet
hos oss, liksom i Norge och Danmark, från början varit ett annat,
i det att ölet (till allra största delen) tappas på buteljer, innan
det utlämnas från bryggerierna. De för buteljernas sköljning,
fyllning, korkning etc. nödiga apparaterna konstruerades till
en början inom landet; så t. ex. voro de första ändamålsenliga
butelj-korkningsapparaterna af svenskt ursprung, men ehuru grundtypen
alltjämt bibehållits, äro de under senare åren därå vidtagna
förbättringarna gjorda af utländska fabrikanter. Korkskärnings-
och korkstämplingsmaskiner af Emil Boëthius svenska konstruktioner
hafva vunnit stor utbredning. - I afseende på ölserveringen har
den svenske ingeniören Rennerfelt gifvit ett nytt uppslag genom de
af honom uppfunna s. k. ölsifonerna med kolsyretryck; hos oss har
deras införande ej rönt framgång, men däremot synas åtskilliga
modifikationer af denna uppfinning hafva vunnit utbredning i
Tyskland, h varifrån upprepade försök gjorts att återinföra den hit.
Det af Axel Bergh uttagna patentet på en sluten vörtcentrifug afser
dels att tillföra vörten för jäsningen behöflig steril luft, dels att
befria vörten från drufven; därigenom blifva de s. k. droppsäckarna
obehöfliga, hvilka medföra stor fara för vörtens inficierande med
vild jäst och bakterier. Trots de. fördelar den enkla, lättskötta
apparaten onekligen medför, har den hittills vunnit varaktigt insteg
endast i ett fåtal bryggerier.
Rockströms apparat för ölets pastörisering, patenterad år 1899,
förhindrar all förlust af kolsyra och skyddar flaskorna mot
söndersprängning, i det den utsätter dessa för ett yttre tryck,
som är lika med det, som vid uppvärmningen utvecklas . i deras
inre. Denna efter ny princip konstruerade pastöriseringsapparat
torde med framgång kunna upptaga täflan med de äldre typerna.
M alttill verknin gen.
Det till ölbrygd behöfliga maltet framställdes förr allmänt inom
de resp. bryggerierna, men numera förekommer maltberedning äfven
i egna mälterier. Flertalet af dessa äro förenade med bryggerier,
så att af 260 för 1897 upptagna
Sveriges land och folk.
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
