- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
642

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.1. Järngrufvorna (jämte vissa meddelanden om öfriga grufvor). Af f. d. professorn O. G. Nordenström, Åtvidaberg - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

642 IX.
BERGSHANDTERINGL

För kolgrufvorna begagnas i allmänhet samma mätningsmetoder som
i andra kolproducerande länder. Kartor öfver kolgrufvor skola vara
upprättade i skalan l : 1,500, och för öfrigt gäller om dem detsamma,
som här ofvan anförts om kartor öfver malmgrufvor.

Gruflagstiftning.

MalmgTufvor. Enligt grufstadgan af den 16 maj 1884 har hvarje svensk
medborgare rätt att inmuta mineralfyndigheter, hvilka innehålla: a)
malmerna till följande metaller, nämligen: guld, silfver, platina,
kvicksilfver, bly, koppar, järn med undantag af sjö- och myrmalmer,
mangan, krom, kobolt, nickel, zink, tenn, titan, molybden, volfram,
vismut, arsenik och antimon; b) svafvelkis, mag-netkis och grafit;
- förutsatt att dessa mineralfyndigheter äro belägna på mindre
afstånd än 200 meter från boningshus, tomtplats eller trädgård.

Inmutaren äger rättighet att verkställa försöksarbeten inom
det inmutade området, som innefattar en omkrets med 100 meters
radie. Jordägaren är berättigad att till hälften med innmtaren
deltaga i arbetet och den däraf fallande vinsten. För inmutad
fyndighet skall, sedan den blifvit blottad och prof å malmen
erhållits, ett visst utmål om högst 200 meters längd och bredd
anvisas. Inom detta område har grufägaren uteslutande rätt att
bedrifva grufarbete såväl ofvan som under jord. Utmålens gränser
på djupet skola räknas lodräta.

Inom hvarje inmutadt område eller utmål skall årligen verkställas
ett visst gruf- eller grufbyggnadsarbete. Försummas detta, vare
grufanläggningen sonad och den på mutsedeln grundade rätten
förverkad.

Kolgrufvor. Stenkolsfyndigheter få icke inmutas. Rättighet
att uppsöka och bearbeta sådana fyndigheter är beroende på
särskildt tillstånd (koncession), som meddelas af Kungl. Maj
:t. Koncessionen må icke omfatta större område än ett tusen sex
hundra hektar. Koncessionsinnehafvaren är skyldig att hvarje år
betala en viss afgift till jordägaren och skall dessutom årligen
fullgöra en i koncessionen bestämd arbetsskyldighet.

2. JARNTILLVERKN1NGEN.

Sedan århundraden tillbaka har järnhandteringen varit en af landets
viktigaste industrigrenar och det svenska järnet kändt för sin
utmärkt goda beskaffenhet. Det är egentligen tvenne omständigheter,
som bidragit härtill, nämligen riklig tillgång på goda, oartfria
malmer samt att endast träkol användts och fortfarande användes
till all tackjärnsberedning.

Så länge träkol i alla länder uteslutande användes vid
tackjärnstillverkningen, intog Sverige äfven kvantitativt en mycket
hög plats inom denna produktion. Omkring år 1730 började man att i
England härför använda koks, men till färskningen begagnades träkol
ända till slutet af 1700-talet, då en ny forskningsprocess (puddling)
uppfanns, vid hvilken äfven stenkol kunde begagnas. Efter denna
omhvälfning har Sverige, som äger föga fossilt bränsle, ej kunnat
deltaga i den nya massproduktionen utan levererar nu endast järn af
bästa kvalitet, på grund af sitt bättre, svafvelfria brännmaterial.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free