Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.1. Järngrufvorna (jämte vissa meddelanden om öfriga grufvor). Af f. d. professorn O. G. Nordenström, Åtvidaberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640 IX.
BERGSHANDTERING.
mindre grufvorna sug- och lyftpumpar, i de större
plungpumpar. De senares tryckhöj d är vanligen 150 meter, någon
gång 200 å 220 meter.
I kolgrufvorna verkställes kolfraktningen under jord,
om den är lång, antingen med hästar af liten ras eller med
lindragning. Uppfordringsmaskinerna för berg och vatten äro vida
kraftigare i kolgrufvorna än i malmgrufvorna. Vattentilloppet i de
förra är ock mycket ansenligare än i de senare. I en del grufvor
stiger det till 40 å 50 hl. pr minut. Äfven volymen pr schakt
uppfordradt kol etc. är större än i malmgrufvorna. Schakten äro
öfverallt lodräta och högst 100 meter djupa.
Skrädning och Yaskning. Vid järngrufvorna verkställes särskiljandet
af det fyndiga från det ofyndiga i regeln helt enkelt genom skrädning
för hand, flerstädes i en enda operation. Om järnmalmerna åter äro
mycket uppblandade med lagerarter af olika slag, sker skrädningen i
flera operationer, dels för hand, dels med tillhjälp af magnetiska
separatorer, af hvilka i synnerhet typen Wenström är mycket
använd. Äfven typen Monarcli och Gröndahl-Dellvik begagnas.
Vid zink-, bly- och silfvergrufvorna användes anrikning på
våta vägen. Det största af hithörande verk är det vid Åmmebergs
zinkgrufvor. Sedan komma i ordningen vaskverken vid Ryllshytte och
Rävåla zinkgrufvor, Sala bly- och silfver-grufva etc.
I kolgrufvorna verkställes kolens sortering och särskiljande från det
ofyndiga (skiffer och sandsten etc.) nere i grufvorna. På samma sätt
förfares med den här tillsammans med kolen bundna eldfasta leran.
Grufmätning. Mätning med teodolit är i regeln ej mycket
använd. Hufvudsakligen användes denna metod vid de större gruffälten
och endast för uppmätning af ett större eller mindre antal fixpunkter
i dagen eller nere i grufvan. För vidare detalj mätning emellan dessa
fixpunkter användes den så kallade svenska marks clieider metoden.
Denna mätningsmetod, som hvarken är känd eller använd i något annat
land, har här varit i bruk sedan 270 år tillbaka och alltjämt gifvit
mycket nöjaktiga resultat. Som särdeles goda kunna mätningsresultaten
framför allt betraktas, sedan under de tre sista decennierna en del
förbättringar införts å mätinstrumenten och därjämte stålband börjat
användas vid alla viktigare längdmåttsbestämningar. Denna metod är
ock vida bekvämare att använda än mätning med teodolit, i synnerhet
vid den konfiguration, som arbetsrummen i våra grufvor bruka hafva.
I Öfverensstämmelse med hvad härom finnes bestämdt i grufstadgan
af den 16 maj 1884 skola alla kartor öfver malmgrufvor, eller
såväl plan- som profilkartor, upprättas i skalan 1: 800 och för
öfrigt utföras i enlighet med en af Bergsöfverstyrelsen fastställd
normalkarta. På grund häraf skola å plankartorna alla schakt och
andra sänkningsarbeten vara markerade medelst streckning; medelst
vissa bestämda färger skola vidare noga betecknas såväl de delar
af arbetsrummet, hvarest malm af olika slag förekommit, som de,
hvilka intagits af den omgif-vande bergarten, af lagerarter,
bergartsgångar o. s. v. I motsats mot hvad som vanligen är bruket
i andra länder är dessutom föreskrifvet, att på hvarje kartblad ej
må uppritas mera än en horisontalsektion, en regel som för öfrigt
ständigt iakttagits i Sverige, allt sedan grufkartor för 270 år
sedan eller år 1629 här först började upprättas.
De på nu anförda sätt upprättade grufkartorna gifva en mycket
klar och exakt idé icke allenast om arbetsrummens konfiguration
och inbördes läge utan ock om de i grufvan uppträdande malmernas
förekomstsätt och för Öfrigt allt, som hör till de geologiska
förhållandena i grufvan.
I grufstadgan är vidare föreskrifvet, att alla grufkartor skola
upprättas i 2 exemplar. Det ena af dessa exemplar skall förvaras
vid grufvan och vid anförd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
