Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Bergshandtering - IX.1. Järngrufvorna (jämte vissa meddelanden om öfriga grufvor). Af f. d. professorn O. G. Nordenström, Åtvidaberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620 IX.
BERGSHANDTERING.
TAB. 95. In- och utförseln af oarbetade mineral och metaller.
Införsel. Värde i tusental kr.
Utförsel. Värde i tusental kr.
I % af hela
Medeltal
för åren
Stenkol och koks.
Öfriga mineral.
Metaller.
Summa.
Mineral.
Metaller.
Summa.
Införseln.
Utförseln.
1871/75
13,452
5,304
9,542
28,208
1,077
46,409
47,480
11-48
23-22
1876/80
12,719
5,635
9,306
27,000
1,413
34,513
35,020
1031
17-12
1881/85
15,847
8,048
8,614
32,509
1,747
40,645
42,302
10-24
17-40
1886/90
22,560
9,038
9,300
40,808
4,196
34,523
38,710
12-19
14-20
1891/95
29,770
10,855
9,003
40,028
9,131
30,995
40,120
14-11
1261
År 1899
64,678
17,710
13,159
05,547
21,421
43,513 i 04,034
18-93
18-13
Lämnas stenkol och koks å sido, framträda för femårsperioderna
mellan 1870 och 1895 årliga exportöfverskott af i ordning 32*64,
20*99, 25*73, 20*38 och 20*27 millioner kronor; för år 1899 höjde
sig beloppet ånyo till 34*07 millioner. Några framsteg kunna alltså
icke konstateras, och tabellens sista kolumn vittnar klart om de
ofördelaktiga förhållandena under en stor del af denna tid för vår
järnhandtering. Att en förbättring framträder för år 1899 beror i
främsta rummet på malmexporten.
Inräknas, såsom tillbörligt är, äfven stenkolen, får resultatet ett
helt annat utseende. Äfven i detta fall framträda exportöfverskott
för åren 1871/85, men sedan är förhållandet omvändt. Ar 1899
uppvisar ett importöfverskott å mer än 30 millioner kronor,
hvilket år 1900 troligen blef - fördubbladt. Åtminstone anses vår
stenkolsimport detta år hafva stigit till det oerhörda beloppet af
90 millioner kronor - till en del på grund af årets ovanligt höga
priser. Önskvärdheten att kunna hålla oss med inhemskt bränsle
framträder klarare än någonsin.
Af den beskattade inkomsten falla inom grufhandteringen 64 %
och inom bruksrörelsen ända till 96 % ensamt på järnet. Redan
dessa tal ådagalägga den dominerande ställning, som nämnda metall
i våra dagar intager inom Sveriges bergsbruk och hvarom jämväl
tab. 94 här ofvan bär vittne. Då så är, har framställningen i det
följande anordnats på det sätt, att järnhandteringen behandlas för
sig - såväl gruf- som bruksrörelsen -, medan beträffande de andra
malmerna och metallerna en del uppgifter meddelas i sammanhang
med järnhandteringen men dessa i öfrigt göras till föremål för
en gemensam, mera kortfattad behandling. Till sist lämnas en
redogörelse för offentliga och enskilda anstalter, vidtagna till
gruf- och brukshandteringens fromma.
1. JÄRNGRUFVORNA.
Af Sveriges hela areal, som uppgår till 447,862 kvadratkilometer,
utgöres en jämförelsevis ringa del af malmförande områden. I hela
mellersta och södra delen af Sverige äro de förnämsta malmområdena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
