Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII.2. Fiske. Af fiskeriinspektören fil. dr R. Lundberg, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
VIII. JAKT OCH FISKE.
ket, så långt tillbaka man känner, utmärkt detsamma. Sillen har
nämligen, efter att under flera tiotal år hafva uppträdt vid
kusten och inträngt i dess fjärdar, åter långa tider upphört att
ingå i bohuslänska skärgården, hvarest under dessa mellantider
endast den vanliga kustsillen uppträdt uti i jämförelse med de rika
fiskeåren ringa mängd. En sådan period af rikt sillfiske i Bohuslän
började 1877 och har förtvarit ända till de två senaste åren, då
fisket slagit fel. Om detta hän-tyder på, att »sillperioden» för
denna gång nalkas sitt slut eller är att tillskrifva tillfälliga
öfvergående orsaker, är f. n. oafgjordt. Under hänvisning i öfrigt
till tab. 93 meddelas här nedan uppgifter å kvantiteten exporterad
färsk fisk (hvaraf det allra mesta utgöres af sill) för hvarje år
af ifrågavarande sillperiod. Exporten utgjorde:
År.
Deciton. Ar.
Deciton. Ar.
Deciton. Ar.
Deciton.
1877
227
1878
9,536
1879 ..
... 4,300
1880
11,162
1881
20,346
1882 ........
.... 45,811
1889
558,069
1895
816,090
1890
678,184
1896
677,232
1891
.. 681,278
1897 ...
229,507
1892 ....
... 907,022
1898 .......
..... 396,691
1893
773,848
1899
226,344
1894 ......
... 1.001.344 1900 .......
..... 44,740
1883............ 43;019
1884 _____ 20,252
1885............ 120,965
1886............ 221,313
1887............ 340,960
1888____...... 391,441
Sillen har fångats dels med vadar i de inre fjordarna, dels med
sättgarn. Tidigare på hösten, augusti-oktober, fångas med drifgarn
en del sill längs södra Bohusläns och Hallands kuster. Med drifgarn
fiska äfven i september-oktober skånska m. fl. fiskare sill i södra
Kattegatt och Öresund äfvensom skånska och blekingska fiskare hela
sommaren i södra Östersjön. Samma slags fiske drifves äfven under
sommaren kring ön Gottland. I skärgårdens vikar från Blekinge och
kusten uppåt fiskas sill och strömming med not hufvudsakligast under
lektiden på våren och förra delen af sommaren, på några ställen i
mellersta Sverige äfven på vintern under isen med mycket stora notar,
s. k. vinternotar. Dessutom begagnas sättgarn (s. k. skotar), som vid
norrlandskusten bindas mycket djupa och böjas i krok inåt, »krok-»
eller »djupskötar». Äfven ryssjor begagnas för strömmingsfiske i
vissa trakter vid norrlandskusten.
Sillen sälj es numera i stor utsträckning färsk, dels för export,
särskildt till de tyska rökerierna, af bohuslänsk, halländsk och
skånsk sill, dels för förbrukning inom landet. En betydlig mängd
bohuslänsk sill, som ej befinnes saltningsvärd,
TAB. 93.
Införsel och utförsel af fisk. I deciton.l
Medeltal för åren
Färsk fisk.
Salt sill.2
Ansjovis, sardeller och tonfisk.
Annan fisk.
Införsel.
Utförsel.
Införsel. Utförsel.
Införsel. Utförsel.
Införsel, j Utförsel.
1866/70 .........
1,032 1,274 2,324 6,453 8,719 14,162 19.095
277 851 5,140 50,079 437,993 835,916 226.344
244,070
285,836 222,629 260,225 265,027 307,289 332.216
1,784 7,090 18,950 45,755 105,912 328,583 190,014
18
89 778 3,380 6,901 14,321 22.245
12 210 1,014
898 890 966
327
32,778 1,074 37,545 2,328 42,983 2,743 35,116
5,932 38,833 5,938 39,240 6,433 43,176 4,226
1871/75
1876/80 . . .
1881/85
1886/90
1891/95
År 1899 .........
L För åren , torr och
1866/84 har en hektoliter salt sill antagits motsvara 87 kg. - -
Inräknadt rökt sill äfvensom strömming, brässling m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
