Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.4.c. Veterinärväsendet, af fil. dr L. Holmström, Hvilan - VI.4.d. Jordbrukets kreditanstalter, af fil. dr V. Ramstedt, Tranbygge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKETS KREDITANSTALTER.
539
år, och undervisningen är jämbördig med motsvarande
läroinrättningar i andra kulturstater. Elevernas antal plägar
utgöra 40 å 50.
Af staten aflönade veterinärer äro: 32 länsveterinärer, 13 regements-
och 17 bataljonsveterinärer samt 5 fältveterinärstipendiater,
hvartill komma 2 lärare vid landtbruksinstituten, l föreståndare
för hofbeslagsskolan i Skara samt 3 lärare vid hingst- och
remontdepåerna. Rikets veterinärpersonal utgör 340.
Jordbrukets kreditanstalter.
Palmstruchska banken, Sveriges äldsta bank, erhöll 1656 kungligt
privilegium att utlämna lån på »slott, hof, land och fälder, åkrar
och ängar o. s. v.» Sveriges Biksbank, stiftad 1668, öfvertog,
efter den Palmstruchska bankens upphörande, utlåning mot säkerhet
i jordegendom.
Lånen lämnades till en början på kortare tid men öfvergingo
småningom. till stående lån. Härigenom kommo bankens medel att i
alltför stor utsträckning fastlåsas. För att lätta bankens rörelse
utan större men för jordbruket beslöt ständernas sekreta utskott
1752, att en årlig kapital af betalning skulle göras, så snart
lånen varit stående under 10 år. Därmed var man snart inne på
ett amorteringssystem, som år 1772 fastslogs, med bestämmelse om
ett allmänt årligt afdrag af två procent. Detta gällde ända till
1859. Samtidigt, 1772, fixerades räntan till 4 procent. Gränsen
för lånen var hälften eller två tredjedelar af värdet. - Från
1770 till 1815 utlämnades inga jordbrukslån, emedan banken därtill
saknade medel.
De svårigheter, som uppstodo för Sveriges Riksbank genom fastlåsande
af dess medel i långa jordbrukslån, föranledde bildandet af
hypo-teksföreningarna. Skånska hypoteksföreningen grundades
1836. Därefter kommo Östgöta 1845, Smålands 1846, Mälarprovinsernas
1847, Örebro läns 1849, Värmlands 1850, Älfsborgs m. fl. läns 1851
och Götalands 1853. Efter följde Gäfle-Dala och Norrlands.
Hypoteksföreningarna voro från början enskilda, af hvarandra
oberoende anstalter, som hufvudsakligen afsågo att genom försäljning
af obligationer skaffa sina medlemmar amorteringslån mot säkerhet
af första inteckning i jordegendom. Då emellertid konkurrensen
emellan dem å obligationsmarknaden försämrade lånevillkoren,
grundades genom förordningen den 26 april 1861 Sveriges allmänna
hypoteksbank. Dess hufvuduppgift blef att ombesörja all den
upplåning, som erfordras för att åt hypoteksföreningarna bereda
medel till lån. Därjämte öfverflyttades till hypoteksbanken
från riksbanken omkring 6 millioner kronor lån mot inteckning i
jordbruksfastighet. Hypoteksbanken erhöll monopol på att utgifva
till innehafvaren ställda obligationer med säkerhet af inteckning
i jordegendom å landet, och statsverket lämnade den en grundfond
på 8 millioner kronor i statens obligationer. Genom förordningen
af den 16 maj 1890 ökades denna af staten tillskjutna grundfond
till 30 millioner kronor.
Hypoteksbanken förvaltas af en styrelse, bestående af fem medlemmar,
af hvilka ordföranden tillsättes af Kungl. Maj :t, vice ordföranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
