Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.1.a. Trädgårdsskötsel, af direktör Aug. P. Andersson, Stockholm - VI.2. Boskapsskötsel. Af kapten V. Nauckhoff, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSKAPSSKÖTSEL.
493
Af föreningar inom yrket må nämnas Svenska trädgårdsföreningen,
stiftad redan 1832, med en utbildningsanstalt för trädgårdsmän
samt en omfattande växt-, frukt- och trädodling; Stockholms
gartnersällskap, Skånska trädgårdsföreningen i Lund, Hortikulturens
vänner i Göteborg m. fl. Läroanstalter för utbildande af trädgårdsmän
finnas, utom Svenska trädgårdsföreningens här ofvan nämnda,
jämväl vid Bergianska trädgården och Experimentalfältet, båda vid
Stockholm, samt Alnarps trädgårdsskola i Skåne. Dessutom utbildas
många trädgårdsmän såväl vid de kungliga slottsträdgårdarna som
vid andra större trädgårdar.
Hvad angår in- och utförseln af trädgårdsalster, är exporten
oväsentlig. Bland importartiklarna år 1899 märkas lefvande växter
för 384,410, blommor för 214,985 och blomsterlökar för 218,317
kronor. Jämför tab. 78, sid. 512.
2. BOSKAPSSKÖTSEL.
Näst det egentliga jordbruket äro boskapsskötsel och
mejerihand-tering att räkna bland Sveriges viktigaste
näringsgrenar. De vidsträckta ängsmarkerna och de rika skogsbetena
gifva äfven goda förutsättningar för boskapsskötseln i vårt
land. Under lång tid har dock denna näringsgren varit stationär
och i många afseenden försummad. Men de senast gångna årtiondena
hafva här medfört en storartad förändring, mera omfattande kanske
än inom något annat område af vårt ekonomiska lif.
För att finna ett samladt uttryck för kreatursstockens storlek måste
man reducera de särskilda kreatursslagen till en enhet med hänsyn
till deras ekonomiska värde. I vår svenska jordbruksstatistik har
härvid plägat reduceras till »förmedladt antal nötkreatur», hvarvid
en häst räknats = 3/2 nötkreatur, ett får = 1/w, en get = l/i2,
ett svin = V*; härjämte har ett ungdjur af häst eller nötkreatur
räknats blott såsom ett hälft djur. Med begagnande af denna skala
får man följande tal för kreatursstockens storlek i vårt land vid
olika tidpunkter, under jämförelse äfven med folkmängden:
u, n .. j Förmedladt antal D:o på 1,000
Folkmängd. nötkreatur. inbyggare.
År 15711____ 900,000 1,070,000
1,189
> 1805...... 2,427,000 2,018,000
831
» 1850...... 3,483,000 2,410,000
692
» 1870...... 4,169,000 2,622,000
629
> 18982...... 5,063,000 3,423,000
676
Hvad angår året 1571, beräknas dess relativa kreatursantal af
H. FORSSELL (å hvars siffror för detta år vi här stödja oss) ännn
åtskilligt högre, än som i denna tabell har skett, enär af denne
forskare antages en betydligt lägre folkmängdssiffra, än den som
här gissningsvis blifvit införd. I alla händelser synes
1 Jfr anm. till tab. 74. - 2 Bland kreaturen äro detta år inräknade
äfven renar, till ett antal af 244,000, motsvarande 48,800 förmedlade
nötkreatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
