Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Öfversikt af Sveriges näringar. Af professorn fil. dr P. Fahlbeck, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 V. ÖFVERSIKT AF SVERIGES
NÄRINGAR.
Är 1885* År 1898.
Jordbruksfastighet .............................
. 3,092,900,000 ki
r. 3,100,100,000 kr.
Annan fastighet
1,458,500,000
2,348,700,000
Kreatursstocken
441,000,0; 0
465.000,000
Jordbrukets döda inventarier ._ ......
13J-, 000,000
163,000,000
Lager, maskiner, personlig lösegendom etc.., Grufvor och andra
större fyndigheter
1,380,000,000 43,100,000
2,324,000,000 91," 00,000
Fisken och fiskevatten
36,500,000
45,000,000
Kommunikationsmedel
442,200,000
760,~00,000
Handelsflottan . .....
79.400,000
104,000,000
Myntstock och myntmetall ...... _ .........
43,700,000
68,500,000
Fordringar af utlandet .............................
50,000,000
98,000,000
Summa 7,206,300,000 kr. 9,568,700,000 kr. Af går: Skulder
till utlandet ............ 664.000,000 >_______570,000,000
>
Behållning 6,542,300,000 kr. 8,998,700,000 kr.
På dessa tretton år liar således förmögenheten stigit från 6,542
millioner kronor till 8,999 millioner, eller med 2,457 millioner
kronor. Då Sveriges folkmängd vid 1885 års slut var 4,683,000
personer, vid 1898 års slut åter 5,063,000, finner man alltså, att
på hvarje inbyggare komma 1,397 kronor vid det förra tillfället,
men 1,777 kronor vid det senare.
Detta är onekligen en vacker tillväxt på ej längre tidrymd. Särskildt
beaktansvärd är därvid den ofantliga värdestegringen af lös egendom,
hvaruti ingår såväl för konsumtionen afsedda föremål som det
rörliga kapitalet (lager, maskiner, myntstock m. m.). Af det fasta
kapitalet hafva vidare byggnader och fabriker (»annan fastighet»)
samt järnvägar starkt tillväxt, medan jordbruksfastigheten
stått stilla i värde, det senare en efteryerkan af den långvariga
jordbrukskrisen, det förra däremot, liksom tillväxten i lös egendom,
ett ojäfvigt vittnesbörd om industrialismens utveckling under dessa
år och den stigande kapitalbildningen. Uppmärksammas böra äfven de
ökade fordringarna å utlandet och den minskade utländska skulden,
ett förhållande som närmast förklaras däraf, att staten under senare
tid till stor del utfört sina järnvägsbyggnader med skattemedel -
i stället för såsom tidigare med upplånta penningar -, medan å andra
sidan den år 1884 upprättade postsparbanken återköpt betydande belopp
af svenska obligationer från utlandet ’.- det ena som det andra ett
ytterligare bevis på den starka kapitalbildningen under denna tid.
Huru betydande än kapitaltillväxten i Sverige under de sista
åren sålunda varit och alltjämt är, så förslår den dock icke
till det i ännu raskare tempo växande behofvet. Den nyvaknade
företagsamhetsanda, som bemäktigat sig det svenska folket, kräfver
större rörelsemedel än
* De officiella taxeringsvärdena för fastigheterna hafva för de sex
nordligaste länen approximativt förhöjts efter samma grunder som
år 1^98 samt kronoparkerna inräknats uti jordbruksfastigheten. Det
af skatter absorberade värdet (år 1898 uppgående till 180 millioner
kronor) beräknades år 1885 till 334 millioner: den stora skillnaden
beror på grundskatternas partiellt genomförda afskrifning. Ändtligen
har lösegendomens värde, som vid den ursprungliga uppskattningen år
18b5 approximativt minskades med 250 millioner kronor, här återförts
till hela det uppgifna brandförsäkringsvärdet, - allt för att göra
de båda uppskattningarna fullt jämförliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
