Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Öfversikt af Sveriges näringar. Af professorn fil. dr P. Fahlbeck, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
V. ÖFVERSIKT AF SVERIGES NÄRINGAR.
Efter denna första öfversikt af landet som skådeplats för folkets
ekonomiska verksamhet må följa jämväl några data rörande folket
själft, grupperadt efter de hufvudsakliga näringsgrenar, af hvilka
det hämtar sitt uppehälle. Tab. 54 innehåller svenska folkets
fördelning efter större yrkesgrupper vid olika tidpunkter under de
senaste årtiondena.
TAB. 54. Folkmängdens fördelning efter större yrkesgrupper.
Yrkesgrupper.
Folkmängd.
I % af hela folkmängden.
År 1870.
År 1890.
År 1899. l
1870.
1890.
1899.
Jordbruk och fiske .........
2,995,844 613,414 210,940 348,327
2,914,984 1,087,072 426,911 356,014
2,843,000 1,361,000 528,000 365,000
71-87 14-71 5-06 8-36
60-92
22-72 8-92 7-44
55-78 26-70 10’36 7-16
Industri 2
Handel och transport
Allmän tjänst m. m.3 ____
Summa
4,168,525
4,784,981
5,097,000
100
100
100
Dessa båda tabeller öfver land och folk gifva liksom en slagruta
öfver landets näringar, både sådana de nu äro, sådana de varit och
sådana de tendera att bli. I stora drag ser man här det svenska
folkets näringslif i nutiden sig företecknadt.
Vi se, att jordbruket är en hufvudnäring för Sverige, där detsamma
ock sedan gammalt bär hedersnamnet »modernäringen». Väl är det
endast 12 % utaf landets jord, som för närvarande upptagas af
åker och äng, under det att medeltalet i Västeuropa är 44 %. Men
det är stora vidder det här är fråga om. För hvarje inbyggare har
Sverige vid pass l hektar odlad jord eller äng, medan Västeuropa i
genomsnitt har blott omkring 2/3. Dessa tal angifva tydligt, att
landtbruket spelar i Sveriges näringslif en större roll än inom
flertalet af Västeuropas öfriga länder. Men tab. 54 lär oss ock,
att jordbruket snabbt förlorar i betydelse äfven här. Icke blott
relativt utan äfven absolut sysselsätter och lifnär det ett betydligt
mindre antal människor nu än för trettio år sedan, trots den ej
obetydliga folkökningen under samma tid. Den relativa minskningen
antyder, att industri och handel m. m. vuxit upp till stormakter vid
sidan om det förr dominerande jordbruket. Den absoluta nedgången
i den jordbruksidkande befolkningens numerär vittnar åter om de
förändringar, som timat inom näringen själf. Maskinen har trängt in
uti det svenska jordbruket under dessa årtionden, ersättande den
allt dyrare människokraften och på samma gång bidragande till att
alltmera »industrialisera» detsamma. Resultatet af denna omvandling
visar sig ock uti en storartad utveckling af ladugårdsskötseln och
den därpå grundade mejerihandteringen äfvensom i Skåne af socker-
1 Approximativ beräkning. - 2 Inräknadt skogs- och bergsbruk. -
3 Inräknadt litterära och konstnärliga yrken, sjnk- och fattigvård
m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
