Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.z. Vetenskapliga resor och geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA ODLINGEN.
1880- och 1890-talen vände sig en hel rad större och mindre
expeditioner eller enskilda forskare till olika delar af de arktiska
trakterna. Bland ledarne äro att nämna: A. E. Nordenskiöld,
A. G. Nathorst (f. 1850), G. de Geer (f. 1858), G. Nordenskiöld
(1868/95), J. Björling (1871/93), A. Ramberg (f. 1863),
G. Kolthoff (f. 1845). Under ledning af Nathorst utgick 1898 en
större expedition, som kartlade Kung Karls land och kringseglade
Spetsbergens ögrupp.
Ar 1895 framlade S. A. An-drée (f. 1854) den djärfva planen att
med luftballong uppnå nordpolen, hvilken plan han grundat på sina
iakttagelser af ballongers styrbarhet medelst släplinor, gjorda
under ett flertal ballongfärder. För ändamålet utrustades 1896
en större expedition till Spetsbergen, ett ballonghus uppfördes
på Danskön och ballongen fylldes, men sedan man nära en månad
förgäfves väntat på gynnsamma vindförhållanden, måste expeditionen
med oförrättadt ärende återvända till hemlandet. Följande år begaf
sig Andrée åter till Spetsbergen för att förnya försöket, och d. 11
juli 1897 kl. 2,30 e. m. afseg-lade ballongen »Örnen» från Virgos
hamn. Sedan denna tid har man om Andrée och hans båda följeslagare,
N. Strindberg (f. 1872) och K. Frænkel (f. 1870), ej haft andra säkra
underrättelser än dem, som meddelats dels genom på och invid Island
samt i Norge och på Kung Karls land funna flytbojar, utkastade från
ballongen, dels genom en norr öm Spetsbergen anträffad brefdufva,
som medförde en depesch af innehåll, att ballongen den
13 juli vid middagen nått 82° 2’ nordlig bredd och 15° 5’ ostlig
längd. Så vidt man af dessa meddelanden kan sluta, synes det, som om
själfva ballongfärden afslutats i trakterna sydost om Frans Josefs
land. Efterforskningarna efter expeditionen ha dess värre hittills
visat sig resultatlösa. I Sibirien ha sådana företagits af J. StadUng
(f. 1847) och F. Martin (f. 1868), på Spetsbergen och kringliggande
öar samt på nordöstra Grönland af A. G. Nathorst. En för ändamålet
särskildt utrustad expedition afgick 1899 dit; under denna kartlades
den djupa Frans-Josefsfjorden, hvarjämte en stor, söder om denna
belägen fjord, Kung Oskars fjord, upptäcktes. Det sista svenska
arktiska företaget är det omfattande gradmätningsarbete, som pågår
på Spetsbergen. Den svenska afdelningen under E. Jäderin (f. 1852)
samt, från 1901, under G. de Geer - den andra afdelningen bekostas
och utföres af Ryssland - verkställde 1898 förberedande arbeten
och of vervintrade därstädes 1899/1900.
Resultaten af den svenska arktiska forskningen kunna sammanfattas
sålunda: att Spetsbergen och närliggande öar och ögrupper samt
delar af norra Asiens och Grönlands förut okända kuststräckor
blifvit för första gången kartlagda samt att de betydelsefullaste
bidrag åvägabragts till en allsidig kännedom af hela polarområdet,
från Baffins bay i väster till Berings sund i öster. Utom dem, som
personligen deltagit i färderna, ha inga mera verkat för vinnande
af dessa resultat
Salomon August Andrée.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
