Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.y. Meteorologi och hydrografi, af amanuensen vid Meteorologiska centralanstalten fil. dr N. Ekholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
Af stort intresse äro de hydrografiska undersökningar af de
Sverige omgif-vande hafven, hvilka för närvarande pågå. Dessa
arbeten påbörjades af F. L. Ekman (1830/90) år 1868 och hafva
sedan fortsatts af A. Wijkander (f. 1849), O. Pettersson och
G. Ekman (f. 1852) m. fl., med biträde i fråga om arbetets
biologiska del af Chr. Aurivillias (f. 1853) och P. T. Cleve
(f. 1840). undersökningarna utföras numera enligt en gemensam
internationell plan, uppgjord på den internationella hydrografiska
kongressen i Stockholm år 1899.
Då hydrografiska undersökningar af Sveriges floder och insjöar icke
blott äro af vetenskapligt intresse utan också ha stor betydelse
för jordbruket, industrien, skogshushållningen, sjöfarten,
väg- och vattenbyggnaderna m. m., så hafva från 1870-talet både
staten, hushållningssällskap, kommuner och enskilda lämnat något
understöd till dylika undersökningar, hvarom arbeten publicerats af
O. Ap-pelberg (f. 1852), G. Nerman (f. 1827), L. Rosén (f. 1843),
A. Ramberg (f. 1863) m. fl. Ännu saknas dock en planmässig, hela
landet omfattande organisation af dessa viktiga undersökningar. Den
sekulära vattenståndsändringen vid Sveriges kuster är utförligt
behandlad af L. Holmström (f. 1840).
Af stor betydelse för den meteorologiska och hydrografiska
forskningen ha de arktiska expeditioner varit, som härifrån utgått,
i synnerhet sedan A. E. Nordenskiöld (f. 1832) år 1872 hade den
lyckliga idéen att utrusta sin öfvervint-ringsexpedition vid
Mosselbay på Spetsbergen till ett första klassens meteorologiskt
observatorium. Sålunda utfördes under denna och följande expeditioner
icke blott timobservationer på de vanliga meteorologiska och
jordmagnetiska fenomenen utan också särskilda iakttagelser,
såsom på molnens höjd och rörelser, solskenet, snöns och markens
temperatur på olika djup, tidvattnets höjd, luftens fuktighet,
luftelektriciteten, norrskenet m. m. I dessa arbeten ha deltagit
bland andra A. Wijkander (jordmagnetism, meteorologi m. m.),
Ekholm (meteorologi), AS. A. Andrée (f. 1854; luftelektricitet),
E. Solander (f. 1862; jordmagnetism), V. Carlheim-Gyl-lenskiöld
(f. 1859; norrsken och jordmagnetism m. m.), A. Hambery (maritim
hydrograf!). Mätningar af molnens höjd och rörelser utfördes
vid Kap Thordsen på Spetsbergen 1883 af Ekholm samt efter 1884 i
Uppsala af honom och K. L. Hågström (f. 1855) samt andra. Vid den
internationella meteorologiska kongressen i München 1891 beslöts
på förslag af Hildebrandsson att samtidigt på många skilda orter
utföra dylika mätningar, hvilka för Sveriges del gjordes i Uppsala
af J. Westman (f. 1867) och A. Lundal (f. 1864). Undersökningar
öfver molnklassi-fikation och de öfre luftströmmarna hafva utförts
af Hildebrandsson och andra. Andrée har under nio ballongfärder
1893/95 gjort värdefulla iakttagelser angående de öfre luftlagrens
beskaffenhet.
Rubenson har i en stor katalog sammanfört alla i Sverige ända till
och med år 1877 utförda norrskensiakttagelser. Med hjälp af dessa och
andra iakttagelser hafva S. Arrhenius (f. 1859) och Ekholm uppdagat
eller närmare undersökt tvenne märkliga perioder af betydlig amplitud
hos polarskenen (norrskenen och söderskenen), luftelektriciteten
och åskvädren, den ena beroende på månens tropiska omloppstid,
den andra på okänd orsak, måhända på solens rotation. Arrhenius
har vidare uppvisat, att de stora klimatändringar, som under den
geologiska forntiden ägt rum på jorden, kunna i hufvudsak förklaras
ur jämförelsevis små ändringar i atmosfärens kolsyrehalt. Frågan
om klimatändringar har också i samma riktning undersökts af Ekholm.
Officiella publikationer äro: »Bulletin mensuel de l’observatoire
météorologique de l’université d’Upsal»; »Meteorologiska iakttagelser
i Sverige, utgifna af Kungl. Svenska Vetenskapsakademien, anställda
och utarbetade under inseende af Meteorologiska centralanstalten»;
»Bulletin météorologique du Nord», gemensamt utgifven af
meteorologiska instituten i Sverige, Norge och Danmark. Halfofficiell
är »Månads-öfversikt af väderleken i Sverige, till landtbrukets
tjänst utgifven under Meteorologiska centralanstaltens inseende»
af H. E. Hamberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
