Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.w. Matematik, af professorn fil. dr M. Falk, Uppsala - IV.10.x. Astronomi, af professorn fil. dr K. Bohlin, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 IV. UNDEBVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
Vid universitetet i Lund finna vi det algebraisk-geometriska gebitet
med förkärlek omfattadt af professorerna A. V. Häckland (f. 1845)
och C. F. E. Björling (f. 1839), hvilka framgångsrikt medverkat
till den matematiska vetenskapens utveckling inom detta område.
Med grundläggandet af Stockholms högskola (1881) - där undervisningen
icke behöft taga hänsyn till fastställda examensfordringar och
således speciellt gynnsamma förutsättningar för rent vetenskaplig
forskning förefinnas - samt genom upprättandet (1882) af den af
G. Mittag-Leffler utgifna internationella matematiska tidskriften
Acta Mathematica, har den svenska matematiken gjort betydande
framsteg. Sagda tidskrift, som till medarbetare haft flera af
samtidens yppersta matematici, intager en betydelsefull plats inom
det nutida matematiska forskningsarbetet, ett förhållande som
möjliggjorts genom en motsvarande utveckling af den matematiska
vetenskapen inom Sverige själft.
De första lårarne i ämnet vid Stockholms högskola voro
G. Mittag-Leffler (f. 1846) och den från sitt ryska fädernesland
inkallade Sonja Kovalevski (1853/91). Mittag-Lefflers förnämsta
arbeten hafva varit behandlingen af problemet att analytiskt
framställa entydiga funktioner under sådan form, som utan införande
af främmande element afspeglar funktionernas karakteristiska
egenskaper, äfvensom bildandet af hela klasser af analytiska uttryck,
hvilka naturenligt framställa monogena funktioner af den allmännast
möjliga beskaffenhet samt omfatta och klarställa betydelsen af
Taylors serie. Af Sonja Kovalevskis arbeten märkas den allmänna
integrationen af ett system af partiella differentialekvationer
samt upplösningen af ett nytt fall af rotationsproblemet genom
entydiga funktioner. Af öfriga matematici, som äro eller varit
fastade vid Stockholms högskola, må nämnas: E. Phragmén (f. 1863;
sedan 1887 medutgifvare af Acta Matheinatica), författare till
skarpsinniga utredningar i funktionsteori samt analytisk talteori;
/. Bendixson (f. 1861), författare till djupgående arbeten i den
allmänna funktionsteorien; //. v. Koch (f. 1870), bekant genom
sina forskningar öfver oändliga determinanter samt ett arbete inom
den analytiska talteorien; samt G. Kobb (f. 1863), som bland annat
behandlat variationskalkylen.
På det matematisk-historiska området har G. Eneström (f. 1852)
utöfvat en omfattande verksamhet, såsom forskare och såsom utgifvare
(sedan 1887) af den internationella matematisk-historiska tidskriften
Bibliotheca Mathematica, hvilken nyligen utvidgats och på sitt
program upptagit äfven behandling af frågor, som för matematikens
idkare äro af aktuellt intresse, såsom beträffande terminologi,
klassifikation och bibliografiska hjälpmedel.
Astronomi.
Det är först vid midten af 1600-talet, som vi finna den
astronomiska forskningen på ett anmärkningsvärdare sätt
representerad i Sverige. Då grundlades (1649) vårt första
astronomiska observatorium af professorn i mekanik i Uppsala
B. Hedræus (1608/59), hvilken på egen verkstad synes hafva
förfärdigat astronomiska instrument. Han utgaf äfven ett i Leyden
tryckt arbete om det s. k. astrola-bium. A. Celsius (1701/44)
föranstaltade uppförandet af ett nytt observatorium i Uppsala
(1740), hvilket blef ganska rikligt försedt med instrument. Då
den franska gradmätningsexpeditionen under Maupertius’ ledning
år 1736 afgick till Lappland, blef Celsius frivillig deltagare i
densamma. Han var äfven den förste, som fäste uppmärksamheten vid
norrskenets inflytande på magnetnålen. - År 1753, samma år som
den gregorianska tideräkningen infördes i Sverige, upprättades
observatorierna i Stockholm och Lund. P. Wargentin (1717/83) blef
den förste direktören för observatoriet i Stockholm. Han utöfvade en
omfattande observationsverksamhet, bestämde observatoriets latitud
och dess longitudsskillnad från Paris,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
