Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.d. Språkvetenskap, af docenten fil. dr O. von Friesen, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKVETENSKAP.
399
i allmän och nysvensk språkvetenskap, såsom »Om genus i
svenskan». Värdefulla studier till ordbildningsläran samt öfver
lånorden och särskildt öfver lågtyskans inflytande på svenskan
ha gjorts af F. A. Tamm (f. 1847), som f. n. är sysselsatt med
utgifvandet af en svensk etymologisk ordbok. J. G. Ch. Cederschiöld
(f. 1849) har gjort sig känd som utgifvare af fornisländska
texter och genom sitt populärt hållna arbete »Om svenskan som
skriftspråk». Slutligen bör i detta sammanhang nämnas de värdefulla
studier i svenska språkets ljudlära, som offentliggjorts af
/. A. Lyttkens (f. 1844) och F. A. Wulff (L 1845). Af lexikogra-fer
må särskildt framhållas K. F. Söderwall (f. 1842) för sitt
mönstergilla verk »Ordbok öfver svenska medeltidsspråket». Svensk
metrik har bearbetats af A. R. von Kræmer (f. 1825), som äfven
skrifvit i syntaktiska frågor, F. A. Wulff och K. F. N. Beckman
(f. 1868). Betydelsefulla inlägg i den svenska dialektforskningen
ha gjorts af J. A. Lundell (f. 1851) såsom grundare af och
författare i tidskriften »Nyare bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen och svenskt folklif». Denna forskningsgren har under de
senaste årtiondena kraftigt förkofrats. Den äger en vetenskapligt
genomarbetad metod och har att glädja sig åt talrika äldre och yngre
idkare. Rika löften och delvis redan skördar ge de undersökningar
af skilda landskaps mål, som bedrifvas under ledning af särskilda
centralkommittéer. Här har A. Erdmann (f. 1843) tagit det första
svåra steget.
De germanska språken hafva en betydande representant i A. Uppström
(1806/65), bekant för sin grundläggande edition af de gotiska
språkminnesmärkena. Af nu lefvande forskare må nämnas A. Erdmann
och E. Wad-stein (f. 1861).
Den jämförande språkforskningen äger numera i Sverige flera
framgångsrika utöfvare, såsom O. A. Danielsson (f. 1852), som
särskildt behandlat de grekiska och italiska språken, K. F. Johansson
(f. 1860), som varit verksam inom ett flertal af sin vetenskaps
grenar, P. Persson (f. 1857) och E. Liden (f. 1862).
På de orientaliska språkens område förtjäna nämnas K. J. Tornberg
(1807/ 77), berömd som utgifvare af viktiga arabiska källskrifter,
O. E. Tullberg (1802/ 53; syriska handskrifter), E. Tegnér
d. y. (komparativ ljudlära), H. Almkuixt (f. 1839; hamitiska språk,
rabbinsk litteratur och vulgärarabiska) och C. Landberg (f. 1848;
arabiska handskrifter och moderna dialekter). En framstående
egyptolog är K. Piehl (f. 1853), hvilken grundat och utgifver
tidskriften Sfinx. Den finsk-ugriska språkvetenskapen äger i
K. B. Wiklund (f. 1868) en bemärkt utöfvare.
De klassiska studierna ha väsentligen haft en praktiskt pedagogisk
riktning. Egentliga forskare af framstående betydelse ha därför
varit få. Bland dessa märkas Kr. Cavallin (1831/90), lexikograf,
textkritiker, C. M. Zander (f. 1845), textkritiker, metriker,
samt O. A. Danielsson (inskrifter, metrik).
Den romanska språkvetenskapen har under de senaste decennierna höjt
sig till en aktad ställning och räknar icke få framstående idkare,
såsom P. A. Geijer (f. 1841), C. W. Wahlund (f. 1846), P. J. Vising
(f. 1855) och F. A. Wulff (f. 1845). En förgångsman var den för
tidigt bortryckte H. von Feilitzen (1854/87).
Tre viktiga uppgifter föreligga närmast den svenska
filologien. Främst står fullbordandet af den, tack vare T. Wiséns
(1835/92) initiativ, påbörjade, under redaktion af K. F. Söderwall
utkommande »Ordbok öfver svenska språket», som utgifves af Svenska
akademien. Ett annat betydelsefullt företag är en ännu blott påbörjad
och tyvärr icke ekonomiskt betryggad systematisk undersökning af de
svenska landsmålen. Slutligen har nyligen det första häftet utkommit
af ett af Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utgifvet
verk öfver Sveriges runinskrifter, bearbetadt af S. M. Söderberg
(f. 1849).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
