Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.9. De sköna konsterna - IV.9.b. Skulptur, af f. d. professorn fil. dr C. R. Nyblom, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
land vasastilen (1520/1650). Ehuru vi anse den för ett slags
renässans, finnes det dock ännu i den föga af antika element utom
i resningen af den arkitektoniska stomme, som utgjorde bärare för
plastikens mestadels realistiska figurer. Men så bestodo konstverken
mest af grafvårdar, och främst af kungliga sådana. Den första och
vackraste blomstringen hade denna bildkonst under den konstälskande
Johan III.
Redan under konung Göstas tid har säkerligen den nyfunna vården i
Uppsala domkyrka öfver hans första gemål blifvit beställd hos Michel
Colombs skola i Tours (Frankrike), ehuru den aldrig blifvit uppsatt
och sedan bortglömd. Den visar den finaste äkta renässansornering,
som i vårt land finnes.. Men Johan III lät nederländaren Willem
Boy utföra den vackra värden af drottning Katarina Jagellonica,
och det stolta minnesmärket i samma kyrka öfver kung Gösta och hans
bägge senare gemåler är af samme mästare. För öfrigt befinner sig
i Strängnäs domkyrka den rörande vården öfver Johans lilla dotter
Isabella, ett verk af samme Boy. I Uppsala finnas ännu ett par
minnen af Konung Johan, nämligen S:t Eriks förgyllda silfverskrin,
hvilket han lät en dansk guldsmed, Hans Rosen-feldt, utarbeta i
renässans, sedan det gamla medeltidsskrinet försvunnit, samt Johans
egen grafvård, utförd i Danzig (1604) och efter många öden uppställd
1818 i en form, som justerades 1892.
Såsom exempel på enskilda mäns grafvårdar under vasatiden erinras om
Gustaf Baners och hans frus vård i Uppsala (signerad Aris Claesson,
Haarlemensis 1625); Erik Soops och hans frus i Skara (1637, af Peter
Key ser i Amsterdam); Gabriel Oxenstiernas och hans andra frus i
Tyresö kyrka (efter 1640). Sist i perioden (1650) utfördes södra
portalen å Jakobs kyrka i Stockholm (afbildning sid. 374), prydd
med bilder af Moses och Jakob d. ä., en af de rikast dekorerade
portaler i Sverige.
Efter 1600-talets midt inträder den tid, som vi kalla den karolinska
tiden, och den stil, som framträder under denna tid (1650/1720), är
barockstilen, som äfven på skulpturens område fick sitt särskilda
uttryck likasom arkitekturen. Den visar sig i en lidelsefull lust
för rörelse, framträdande i buktiga linier, fladdrande draperier och
öfverdrifna. attityder, hvilket allt kommer från måleriets suveräna
inflytande på de öfriga konsterna. Våra från trettioåriga kriget
hemvän-dande segervinnare förde denna stilskiftning med sig från
kontinenten. De byggde slott i barockstil, och de prydde dem med
tapeter och möbler, taflor och byster, som dels voro segerbyte, dels
utförda efter främmande förebilder. Minsta delen hade nog skulpturen
häri, men man fortfor alltid att resa väldiga grafmonument,
nu i barockform, och byster förekomma, utförda här hemma. Men
de anläggningar, som äfven gynnade skulpturerna, voro de stora
kungliga slotten, först Drottningholms, sedan Stockholms slott. Ett
par ståtliga barockmonument ses i Uppsala domkyrka, nämligen grefve
Dohnas (signeradt Verbruagen, Antwerpen 1674) och Bengt Oxenstiernas
(efter utkast af Nik. Tessin d. y., 1690-talet). Porträttör i
marmor var K. Schröder, af tysk börd, som 1695 modellerade och
högg en byst af Karl XI (Uppsala universitet). Bland dem, som
plastiskt dekorerade slotten, erinras om fransmannen R. Chauveau,
som arbetade här 1692 1700, och B. Preclit, tysk, som inkom 1672
och dog här 1730, hvars verk bestodo dels i dekorering af rum,
t. ex. det härliga drottning-sofgemaket på Drottningholm, dels
i altaren och predikstolar för kyrkor - ypperst predikstolen i
Uppsala domkyrka (1707, efter Nik. Tessin d. y:s anordning) -
allt i blomstrande barockstil.
Så småningom aflöses denna af den franska modestil, rokoko,
som, införd från Frankrike med fransk smak och litteratur, under
inflytande af drottning Lovisa Ulrika, härskade någon tid för att med
1770-talets inbrott utbytas mot den nyantik, som sedan fortlefde
ungefär till seklets slut. Äfven denna tid inledes hos oss af
utlänningar men nu uteslutande af fransmän, och två af dem ha fått
sina namn fastade vid den svenska konstens historia. Den ene är J. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
