Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.2. Allmänna läroverken och likartade undervisningsanstalter - IV.2.a. Allmänna läroverken, af f. professorn lektorn fil. dr Ernst Carlson, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA LÄROVERKEN.
293
verkan af den till Sverige inkallade, Comenius; den har ansetts
såsom ett pedagogiskt mästerstycke men blef i praktiken aldrig
fullt genomförd. Här skildes uttryckligen mellan den högre och lägre
skolan, »trivialskolan» och »gymnasiet», företrädande barnets och
ynglingens utvecklingsstadier, en anordning som sedan ägde bestånd
i två århundraden. Gymnasierna voro så godt som uteslutande
utbildningsanstalter för präster och ämbetsmän. I början af
1800-talet fingo de moderna språken och naturvetenskaperna något,
om ock blygsamt, insteg i lärdomsskolan; men tanken på en mera
genomgripande omdaning af denna gjorde sig gällande först efter
år 1820.
Åren 1825/28 arbetade den s. k. stora nppfostringskommittéen,
bestående af kronprinsen såsom ordförande och 26 ledamöter,
bland hvilka flera af det dåvarande Sveriges allra yppersta män;
vi nämna blott Agardh, Berzelius, Geijer, Grubbe, Järta, Tegnér
och Wallin. Kommittéens märkliga betänkande ledde väl icke, utom i
fråga om upprättande af en statens försöksskola (Nya elementarskolan
i Stockholm år 1828), till någon omedelbar påföljd, men frågan om
en reform var väckt och kunde icke mera falla. De följande sjuttio
åren hafva utmärkts af reformförsök i olika riktningar, utan att man
ännu lyckats komma till något tillfredsställande resultat. De vid
sidan af trivialskolorna för tillgodoseende af den medborgerliga
bildningens kraf upprättade »apologistskolorna» öfvergåfvos
snart, och år 1849 sammanslogs trivial- och apologistskola med
gymnasium till en enda läroanstalt: »elementarläroverket» eller,
såsom det sedan 1878 kallats, »allmänna läroverket». Inom detta
hafva genom latinets upphörande att vara obligatoriskt läsämne
efter hand utvecklat sig tvenne jämnlöpande bildningsriktningar:
en »latinlinie» med klassiska språk och en »reallinie» utan dessa
men med vidgade kurser i matematik, naturvetenskap och teckning.
Af partiella reformer i senare tider må nämnas mogenhetsexamens
förläggande från universiteten till läroverken (1862), införandet
af profåret för lärarne (1865) samt lägsta klassens indragning
och inrättandet af en »halfklassisk linie» med latin men utan
grekiska (1869). Flera läroverkskommittéer (särskildt 1870/72,
1882/84 och 1890/94) hafva utarbetat mer eller mindre genomgripande
ändringsförslag, af hvilka de flesta ej haft någon påföljd; dock
har latinets studium uppskjutits till fjärde klassen (1873) och
latinska temat i mogenhetsexamen utbytts mot en öfversättning från
latin till svenska (1895).
Sedan 1899 är på riksdagens initiativ en läroverkskommitté åter i
verksamhet, och allmänna meningen synes med allt större bestämdhet
fordra en lösning af reformfrågan. De grundtankar, om hvilka man
härvid inom riksdagen samlat sig, äro: ett åtskiljande ånyo af de
båda för olika åldrar och olika bildningsmål afsedda stadierna,
skola och gymnasium; den allmänt medborgerliga bildningens främjande
genom en afslutningskurs med särskild examen för lärjungar, som i
15 å 16 års åldern önska lämna skolan; latinstudiets framskjutande
till gymnasiet; Ökad valfrihet i fråga om läsämnena på det högsta
stadiet; samt ett fullständigare tillgodoseende af de nationella
bildningselementen.
Läroverkens ändamål och antal. Enligt gällande stadga af den l
november 1878 hafva statens allmänna läroverk till ändamål såväl att
utöfver omfånget för folkskolans verksamhet meddela medborgerlig
bildning som ock att grundlägga de vetenskapliga insikter, hvilka
vid universitet eller högre tillämpningsskola vidare utbildas.
Under läsåret 1900-01 utgjorde hela antalet läroverk 79, af hvilka,
enligt stat, 35 voro nioklassiga, 23 femklassiga, 17 treklassiga,
3 två-klassiga och l enklassigt. De nioklassiga kallas högre eller
fullständiga läroverk, de fem- och treklassiga lägre, de två-
och enklassiga pe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
